Jens Ljunggren, professor Historia, Stockholms Universitet Inför årets valrörelse har både politiker och andra pratat mycket om känslor, om både näthat och om vad som händer med samhället när rädslor sprids. Inte så förvånande kanske, politik handlar om känslor heter det ju.Så har det alltid varit, men ”känslopolitik” har bedrivits på olika sätt under olika epoker. Jens Ljunggren forskar kring vilken roll känslor spelat i svensk politisk historia och pekar på att inom politiken har det ofta...

Anders Jakobsson, Professor i pedagogik, Malmö Universitet. Svenska elever blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Detta enligt de så kallade Pisa-undersökningar som visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat när mätningarna började år 2000 till att ligga omkring OECD-snittet. Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen till tappet handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig...

Sverige sticker ut bland andra västländer med en nästan obefintlig reglering kring lobbyisters arbete. Det skapar bekymmer, menar Anna Tyllström som forskat kring lobbyisternas påverkan på politiken. Inte minst eftersom vi riskerar att skapa en politisk ojämlikhet där företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till politiker som är valda för att fatta beslut. Ett exempel är frågan kring vinster i välfärden där starka företag och organisationer, enligt Anna...

”Risken är stor att vi går mot en framtid med ökande kunskapsklyftor och ökande deltagarklyftor”. Det menar Jesper Strömbäck och pekar på att problemet går att spåra till det förändrade medielandskapet. Det utmärks av ett ständigt ökande medieutbud, vilket leder till ökad selektivitet och ökade skillnader i mediekonsumtion baserat på människors preferenser. Det har samtidigt blivit enklare för människor att hitta information som bekräftar det människor redan tror och tycker. Allt detta kan på...

Västvärldens demokratier bygger på representativ demokrati, alltså parlament med folkvalda politiker. Men våra folkvalda kan påverkas av lobbyister som agerar i andras intressen, och bry sig mer om att bli omvalda än att fatta nödvändiga men obekväma beslut. För de politiker som vågar ta hjälp av dem de representerar finns dock flera möjligheter. Graham Smith studerar demokratiska innovationer som vuxit fram i takt med den traditionella demokratins utmaningar. Det kan handla om att ett...

Kvinnliga politiker lyfter enligt forskningen fram andra frågor än manliga politiker. Det kan handla om socialpolitik och välfärdsfrågor. Idag har typiskt manliga frågor hamnat högst upp på den politiska agendan i Sverige, som försvar, brott och straff. “Om den politiska diskussionen blir för ensidig speglar den inte den verklighet som är viktig för kvinnor.” Det menar Lena Wängnerud som just forskar om kvinnors representation i parlamenten och vad det betyder för framtidens politik och...

Är de västerländska demokratierna verkligen lämpade att klara av dagens stora klimat- och miljöutmaningar? Det är en fråga som sysselsätter allt fler statsvetare. Ett bekymmer är att demokratierna baseras på nationalstater med territoriella gränser, samtidigt som miljöproblemen är gränslösa. Ett annat bekymmer, som allt fler pekar på, är att demokratier tvingas agera långsamt och har svårt med radikala samhällsförändringar när sådana krävs. Ludvig Beckman förklarar i intervjun hur...

Att trådlös kommunikation har förändrat våra liv torde knappast vara en överdrift. Men har den stora revolutionen redan skett eller ligger den framför oss? Frågan väcks varje gång en ny generation av mobilteknik är på gång. GSM, 3G, 4G och nu snart den nya standarden: 5G. Emil Björnson är expert på hur 5G fungerar och vad tekniken kan göra. I mångt och mycket handlar det om att kunna överföra ännu mer data genom luften så att vårt ständigt ökande behov av att inte minst titta på rörliga...

Peo Hansen, Professor i statsvetenskap, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings Universitet Europa har stora demografiska utmaningar med krympande befolkningar och allt fler äldre. Trots detta har det varit en tydlig trend att försvåra migration och stänga Europas gränser utåt. Peo Hansen, som forskar om EU:s migrationspolitik, kallar detta en paradox eftersom EU ofta gör gällande att ökad migration utgör en av lösningarna på denna stora...

Med den senaste DNA-tekniken är det idag möjligt att undersöka mänskliga kvarlevor som är tiotusentals år gamla. Den genetiska forskningen om förhistoriska människor har också ruckat på gamla sanningar och tvingat forskarna att se på människans historia med helt nya ögon. Mattias Jakobsson leder en grupp på Uppsala Universitet som fått internationell uppmärksamhet för sina upptäckter. Bland annat har han kunnat visa att rörligheten bland folkgrupper varit större än man tidigare trott. ”Till...

Thomas Kätterer, Professor i systemekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre skördar än traditionellt jordbruk och kräver därför en mycket större yta för att producera den mat som människan behöver. Utlakning av näringsämnen och utsläppen av växthusgaser ökar per kilo produkt och därmed är ekologisk odling inte klimatsmart. Det menar Thomas Kätterer som forskat kring de miljömässiga konsekvenserna av ekologiskt jordbruk. Att det ekologiska...

Christian Benedict, Docent i neurovetenskap, Uppsala Universitet Vi sover allt mindre och sämre. Inte minst många barn och tonåringar har idag sömnsvårigheter och det riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem. Det hävdar Christian Benedict som leder en grupp vid Uppsala Universitet som forskar kring just betydelsen av sömn för vårt välbefinnande. Enligt honom kan sömnbrist leda till sjukdomar som diabetes, alzheimers och olika infektionssjukdomar. Men han har i sin forskning också visat...

Lars Samuelson, Professor i nanoteknik, Lunds universitet Sverige är ett av världens ledande länder inom nanoteknologi och forskningsområdets ledande person i Sverige heter Lars Samuelson. För snart 20 år sedan lyckades han utveckla ett sätt att växa halvledande nanotrådar. Idag klarar hans forskningslag även av att masstillverka nanotrådar till en överkomlig kostnad vilket öppnar upp för en kommersialisering. I samtalet berättar han hur tekniken kan revolutionera flera branscher, bland...

Åsa Wikforss, Professor teoretisk filosofi, Stockholms Universitet Det är långt ifrån bara Donald Trump som anklagar medier och forskare för att ljuga. I en allt mer polariserad debatt har ifrågasättande av fakta blivit närmast vardag, precis som ingen längre höjer på ögonbrynen när någon presenterar ”alternativa fakta. Riktig kunskap är alltså mer efterfrågad än någonsin. Men vad är egentligen kunskap? Det är en fråga som sysselsatt filosofer i alla tider. Åsa Wikforss forskning är just...

Janicke Andersson, filosofie doktor, Äldre och åldrande, Lunds universitet I Sverige och många andra västländer ser vi på åldrandet som något patologiskt, nästan sjukligt som ska botas. Ett resultat av det är att vi dömer ut äldre från arbetsmarknaden och inte tar tillvara deras kompetens. En annan effekt är att dagens äldre ägnar mycket tid och lägger ned stora pengar på att framstå som yngre än vad de är. Det säger Janicke Andersson, som forskar kring hur samhället ser på äldre. Hon...

Henrik Jörntell, docent neurofysiologi, Lunds universitet Traditionellt har man sett på hjärnan som uppdelad i olika funktioner, där en viss del har en viss uppgift. Henrik Jörntell och hans forskarlag utmanar den synen och visar i sin forskning att man måste se på hjärnan mer som en helhet. De har bland annat funnit att stimulering genom beröring av en kroppsdel aktiverar nästan alla olika nerver och synapser i hjärnan och inte bara ett isolerat område. ”Det här kommer helt att ändra sättet...

Datorer kan göra fantastiska saker, men fortfarande saknar de mänskliga egenskaper som att tolka intryck, reagera på situationer och lära sig av omvärlden. Det har Anders Lansner i hela sitt forskarliv försökt att ändra på genom att försöka simulera en mänsklig hjärna i en superdator. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han att målet inte är långt borta men att det fortfarande saknas några viktiga genombrott. ”Vi förstår fortfarande inte hjärnan helt och hållet”, säger han. Genom att...

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute. Adjungerad professor i naturgeografi, Stockholms universitet. Människans matvanor pekas ut som en allt viktigare faktor i klimatarbetet. Matproduktion kräver mycket energi och vatten. Dessutom slängs runt 40 procent av all mat. Johan Kuylenstierna på det internationellt respekterade forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute menar att forskarna idag vet ganska väl hur vi borde äta. Nu återstår det regler, incitament och...

Christin Mellner, doktor i psykologi, Stockholms Universitet För femton år sedan gick stressrelaterad psykisk ohälsa om den fysiska ohälsan som vanligaste sjukskrivningsorsak i Sverige. Sedan dess har problemen sannolikt bara ökat, menar Christin Mellner som studerar hur de omvälvande förändringarna i arbetslivet sammanhänger med stress och ohälsa. Hon pekar på globaliseringen och den snabba teknikutvecklingen som viktiga faktorer för de nya krav som ställs på anställda i många branscher–...

Pontus Strimling, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier (IFFS) Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som...

Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm. ”Nationalekonomi handlar mycket om människors beteende, det är därför det är så intressant.” Det förklarar Anna Dreber Almenberg, en professor som blivit internationellt uppmärksammad för sin forskning just i gränslandet mellan ekonomi och psykologi. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon om sitt senaste projekt där hon tillsammans med andra forskare visar hur resultat i topp-publicerade forskningsstudier...

Fredrik Gröndahl, lektor på Industriell ekologi, KTH I Asien har alger funnits som en naturlig del av matlagningen i flera tusen år. Det är också här det mesta av världens alger odlas. I västvärlden har alger mest fungerat som konsistensgivare eller färgämnen i mat. Men detta kommer att ändras, spår Fredrik Gröndahl som driver ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla storskaliga algodlingar i Sverige. ”Sverige har goda förutsättningar för att odla alger med bland annat rent...

Ulf Blossing, docent i pedagogik, Göteborgs Universitet Att svenska skolelevers resultat faller i internationella undersökningar har varit svårt att undgå. Förklaringarna är många, allt från bristande lärarkompetens och stökig miljö till avsaknaden av mål. En mindre diskuterad faktor är sättet som skolorna är organisade. Det är också en underskattad förklaringsvariabel menar Ulf Blossing, som i sin forskning visar på ett tydligt samband mellan hur en rektor organiserar sin personal och...

Leif Stenberg, Professor vid Centrum för Mellanösternstudier Islamiska staten har chockat omvärlden med sin aggressiva krigsföring och brutala terrormetoder. Inte minst därför att det sker i islams namn. Leif Stenberg är en av Sveriges främsta experter på olika inriktningar av islam och i samtalet berättar han hur just ISIS förhåller sig till sin religion och hur västvärlden ofta missar vilka viktiga drivkrafter som ligger bakom ISIS.