IFN-podden IFN Stockholm

Elfrågan har dominerat valrörelsen och det offentliga samtalet.  IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås har länge forskat om elmarknaden. Hör dem om låsningar och lösningar i energifrågan och vad för slags reformer som skulle krävas för att lösa krisen på kort och lång sikt.

What is entrepreneurship, and how do you become a successful entrepreneur? Professor Saras Sarasvathy gives us a brief version of her award-winning theory on effectuation and tells us more about what made her interested in entrepreneurship both as an entrepreneur herself and as an academic. She also provides governments worldwide with policy suggestions on making entrepreneurship a skillset taught to children.

Huawei och 5G-auktionen är ett pågående rättsfall som styrs av ett investeringsskyddsavtal. Det finns ca 2700 investeringsskyddsavtal i världen, Sverige har ett 50-tal bilaterala avtal. Internationellt debatteras avtalen, men i Sverige är det tyst. Just nu pågår ett arbete med att se över ett av avtalen, Energistadgefördraget. Tanken är att det i framtiden bättre ska reflektera klimatmålen i Parisavtalet, men risken är att det istället blir en bromskloss för klimatanpassningen. Det är bara ett av många problem med investeringsskyddsavtal, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi och forskare vid IFN. Det är dags att riva upp eller göra om investeringsskyddsavtalen, säger han.

Privata ambulanser är snabbare men fler patienter dör. Det visar en studie av IFN-forskarna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, publicerad i Quarterly Journal of Economics. De applicerar nobelpristagaren Oliver Harts kontraktsteorier på svensk ambulanssjukvård och undersöker effektivitet och kvalitet hos privata respektive offentliga ambulansbolag. Hur görs den här typen av forskning och vad har den för implikationer för andra typer av skattefinansierade välfärdstjänster?

Vem äger våra bolag och vilken betydelse har ägandet? Sverige avviker från den globala trenden där antal noterade bolag minskat. De senaste 25 åren har istället börsbolagen ökat kraftigt.  Ägandet har förflyttats från familjekontrollerade stiftelser till förmögna privatpersoner och deras holdingbolag. En viktig förklaring till utvecklingen är  förändringar av svenska skatteregler, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN.

Efter pandemin kom kriget. Sedan tog sig begrepp som stagflation, bränslekris, livsmedelskris och plusränta in i nyhetsflödet. Är en repris av 70-talets ekonomiska kris på ingång och vilka möjligheter har politiker och Riksbank att skydda ekonomin? Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN intervjuas om finans-och penningpolitiken.