I 15 år har kryptoentusiaster letat efter Satoshi Nakamoto, personen som skapade Bitcoin. Kan sanningen komma fram i en rättssal i England?

Den här podden svämmar över av ekonomer, men vi har aldrig funderat på vem som egentligen är bäst? Tyler Cowen däremot, han har funderat. Tyler Cowens bok hittar ni här.

Inflationen är på väg ner, räntan har stabiliserats men priset på kakao, socker och kaffe skjuter i höjden. Vad är det som pågår, och hur ser en framtid utan choklad ut?

"Tänk om jag vinner", är nog en tanke som flugit igenom de flestas huvuden när de köpt en lott. Men vad händer egentligen med människor som blir plötsligt rika? Blir de lyckligare? Hälsosammare? Investerar de sina pengar på ett klokt sätt? Erik Lindqvist vet.

Jacob modespanar på Stureplan och berättar historien om Sveriges snart mest framgångsrika företag. Gunnar har gått i arkiven och hittat svenskans värsta ord.Vill du höra hela avsnittet utan reklam? http://monopol.se/kapitalet

I vanliga butiker är vi vana vid att stora köp kostar mindre. Ett 24-pack toalettpapper kostar mindre än ett 4-pack, en lime kostar fyra kronor, fem lime kostar 15. Men på internet gäller andra regler. Hur ska man förstå prissättningen av världens mest använda tjänster? Och vad får de för implikationer på våra liv?

Plötsligt ploppar kinesiska elbilstillverkare upp som svampar, och EU misstänker prisdumping. Vad i hela friden har det med druvsprit att göra?

När Riksbanken pratar om vad som påverkar inflationen, pratar de ofta om kanaler: Räntekanalen, valutakanalen och kreditkanalen. Men kanske finns det en fjärde kanal, som påverkar minst lika mycket? 

Runt millenieskiftet ombildades ett stort antal lägenheter i Stockholm från hyresrätter till bostadsrätter. Där andra såg politik, såg Roine Vestman ett naturligt experiment. De som fick köpa, fick göra det till förmånliga priser, men de som inte fick köpa blev en perfekt kontrollgrupp. Vad händer med en människas ekonomiska beteende efter att den fått köpa en lägenhet? Och vad kan de resultaten lära oss om ombildningarnas påverkan på samhället?

Ray Dalio gick från att vara en av världens främste fondförvaltare till att ombranda sig till något slags livsstilsinfluencer. Varför då? Och vad är egentligen det budskap som Dalio spritt till miljontals människor genom Ted talks, intervjuer och böcker? Rob Copeland ger oss ett svar.

Årets sista avsnitt innehåller ett par profetior inför nästa. 

Om alla amerikanska miljonärsfamiljer skulle investerat sina pengar i ett brett börsindex år 1900, skulle det funnits 120 000 legacy-miljardärer i USA idag. Istället finns det noll. Vad har hänt? Victor Haghani har undersökt, och fått syn på sin egen, minst sagt händelserika karriär på köpet. 

Hela avsnittet kan man få genom att signa upp på monopol.se Gunnar har hittat svenskarnas 19 värsta månader. Jacob har hittat 80 miljarder. Dessutom: Jan Guillous pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

När EU ville sluta importera hormonbehandlat kött från USA utlöstes ett handelskrig. Hade EU ädla motiv, eller handlade det om förklädd protektionism? I slutändan hamnar såklart allting i Schweiz. Medverkande: Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, verksam vid IFN. Dessutom före detta WTO-anställd.

Inflation, recession, höga räntor, och cheferna för världens två största kryptobörser sätts i fängelse. Ändå börjar Bitcoin närma sig rekordnivåer. Varför?

"Åtstramning" har blivit vänsterns boogie man – begreppet som ska förklara allt dåligt som händer med den ekonomiska politiken. Clara Mattei har inte bara spårat var den kommer ifrån – hon vill också ge en förklaring till vad denna åtstramning egentligen åstadkommer.

Oskar Broberg levererar Veckans Intressanta Graf™. Den beskriver ett historiskt samband och Göta älv. Men framförallt är den ett mikrokosmos över hur statistik blir politik. 

Favorit i repris! I höst stod det klart att Riksbanken hade förlorat över 80 miljarder kronor på sina obligationsköp. Bland de köpta obligationerna fanns bostadsobligationer. Vi ger oss tillbaka till tiden på banken faktiskt köpte dessa. Medverkande: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet och Martin Flodén, vice riksbankschef. 

Du ska åka till en ny stad, får ett tips om ett bra område, och plötsligt står du omringad av irländska barer, bedragare och karikatyrporträttmålare. Du har kommit till en turistfälla. Tänk om det hade funnits ett sätt att räkna ut att det kunde bli såhär? Det finns det. Och det kan också spara dig riktiga pengar.

Efter första världskriget tryckte Tyskland pengar, fick hyperinflation, och sen blev det nazism. Det är ungefär den historia som brukar berättas när Hitlers resa till makten ska beskrivas. Men däremellan skedde också en stor finanskris, som inte bara påverkade Tyskland, utan också var på väg att dra med sig hela världen i sitt fall. Vi blickar tillbaka till 1931, ett av det senaste seklets mest betydelsefulla år. 

Sponsrat avsnitt: Den svenska fastighetsbranschen går åt skogen, men ute i världen finns möjligheterna kvar! Jacob har träffat fondförvaltaren Michael Gobitschek som hittat två spännande hörn i branschen: självförvaring och datacenter.  Avsnittet görs i samarbete med Skagen Fonder, och deras globala fastighetsfond Skagen M2. 

Argentina har stora problem. Inflationen på över 100 procent, växande skuldberg, och ni vill en presidentkandidat byta valuta till dollar. Frågan man allt oftare ställer sig på argentinska centralbanken: Vad tycker Kina om det här?

Efter att Talibanerna återtog makten i Afghanistan frös amerikanska centralbanken ungefär 7 miljarder dollar. Hälften skickades till en stiftelse i Schweiz. Målet? Låta stiftelsen fungera som en afghansk centralbank utanför Afghanistan. 

För att få ett extraavsnitt i månaden, plus resten av Kapitalet utan reklam: https://monopol.se Kapitalets betalande lyssnare får varje månad ett extra avsnitt där Gunnar och Jacob bland annat svarar på lyssnarfrågor. Det här första avsnittet går dock ut till alla lyssnare!

https://monopolmedia.se/svara  När räntan på amerikanska statsobligationer med en tioårig löptid nådde fem procent gick amerikanska ekonomipundits i taket. Det pratades om finanskris och räntechock, och började genast spekuleras i om hela världsekonomin nu hade förändrats. Men varför? Vi djupdyker i en av världens viktigaste siffror tillsammans med Jens Josephsson, lektor på SU och Swedbanks Pär Magnusson.