Konstnärskapet Sofia Curman

Carola Grahn bor i Malmö men tänker ständigt på Sápmi. På fjällen och hundskallen, och hur synen på naturen och andevärlden i den samiska världsbilden skulle kunna omsättas i nutidens livsstil. Hennes installationer är ofta avskalade och enkla, men bakom varje verk finns lager efter lager av berättelser. KONSTNÄRSKAPET följer henne under ett år där hon ställer ut jojkande träd, uppblåsbara fjälltoppar, staplar skulpturer av ved och förbereder sig för sitt största verk hittills – en mystisk ceremoni med 20 sjungande män i en skånsk skog. 
Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Anders Norrsell 

Få svenska konstnärer har haft en sådan raketstart på karriären som Juan-Pedro Fabra Guemberena hade i början av 2000-talet. Hans examensprojekt från konsthögskolan, fotoserien True Colors, hamnade i Venedigbiennalen och bilderna har blivit närmast ikoniska. Men efter ett par explosiva år följde två decennier i ett tystare och lugnare tempo. I Konstnärskapet berättar Juan-Pedro om hur kvinnofällan också kan gälla män som vill vara med sina barn, om vilka Ikea-kartonger som blir finast konstverk och om processen att bli abstrakt målare mitt i livet.
Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen.

På 1960-talet var den drygt 20-åriga Ulla Wiggen en av de klarast lysande unga svenska konststjärnorna med sina elektronikmålningar.  Men efter ett decennium av framgångar försvann hon från konstscenen, och höll sig borta i nästan 40 år. När lusten och möjligheten att måla kom tillbaka var hon över 70 men lyckades göra stor comeback. I år medverkar hon i Venedigbiennalen – världens mest anrika konstutställning. Konstnärskapet följer Ulla Wiggen i trängseln under öppningsdagarna. Det är ett samtal om livets skiften och brytpunkter, om elektroniska komponenter och ögats iris, om vad som väcker lusten att måla – och vad som släcker den.
Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

När Sirous Namazi var nio år bröt sig en mobb in i hans barndomshem i Iran och totalförstörde allt i lägenheten. Nästan 40 år senare väcktes idén att med familjens hjälp återskapa hemmet. Hur såg sakerna de hade en gång ut? Sirous egna minnen var grumliga, men de äldre syskonen och föräldrarna var ofta tvärsäkra – och nästan aldrig eniga. Var handfatet grönt eller lila? Hur stor var spegeln? I serien 12.30 har han utifrån familjens teckningar och beskrivningar återskapat objekten i barndomshemmet från grunden. Nu visas delar av det omtalade verket igen på Thielska galleriet i en utställning som problematiserar begreppet hem. Konstnärskapet träffar Sirous Namazi inför öppningen av utställningen i ett samtal om minnets mekanismer, rädslan för sentimentalitet, att göra konst av sin historia och hur en bilden av en balkong med en parabol kan vara ett självporträtt.
Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen.

Julia Peirone har fotograferat tonårstjejer i två decennier. Unga kvinnor som fallit och misslyckats, som ser fulla eller höga ut, som är sexiga och vackra, men har tappat kontrollen. Även i hennes nya serie Old Lolitas, där modellerna visserligen är åldrande kvinnor, är ungdomen och flickigheten central. Förmodligen, säger hon, kommer tonårsflickan följa henne genom hela karriären. Är man intresserad av saker som makt, begär och vad som styr vår blick finns knappast ett bättre motiv.
Konstnärskapet följer Julia under arbetet inför hennes stora utställning på Liljevalchs konsthall i sommar. Vi pratar bland annat om varför fotografi är som knark, känslorna över att åldras, instagram-smartness och humor som ursprung till tankeväckande konstverk.
Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Anna Drvnik

Konsten har blivit ett sätt för Ferdinand Evaldsson att hantera de minnesförluster som han har lidit av i flera år. När han hugger fram sina reliefer i trä söker han också efter försvunna minnen inom sig själv. Men hans verk är också en del av ett kollektivt minne – både motiven och arbetsprocessen vilar på en tusenårig hantverkstradition. När Ferdinand Evaldsson var sexton år och skoltrött övertalade hans pappa honom att gå en kurs i ikonmåleri. Det var startskottet på en lång lärlingsbana tills han var färdig ikonmålare. Konstnärskapet möter honom i ett samtal om symboler, spott, minnesblixtar och det ständiga dilemmat att följa eller bryta mot ett regelverk från 700-talet. Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Christofer Dracke