Omtanke med Per Axbom Per Axbom

När man varit tillbaka från semestern några veckor kan sommarens utflykter och samkväm kännas oerhört avlägsna. Men ett besvärande semesterminne från en känd svensk hotellkedja kan jag inte riktigt släppa. Inte för att rummet inte var till belåtenhet. Nej, det handlar om ett potpurri av papperslappar i promenoaren*. Eller en kavalkad av kuponger med QR-koder, om du så vill.
*En promenoar är en promenadkorridor eller foajé. Sådant som det finns gott om på just hotell.
Jag misstänker att det är ett arv från pandemin. Det här med att man nu förväntas boka vilken tid man ska äta frukost. Förbi är epoken när man kunde vakna på ett hotell, ligga och dra sig utan att bry sig om klockan, och så när det börjar kurra i magen saktmodigt krypa upp och ta sig med vana steg mot det logistiska haveri som fått namnet buffé.
Nuförtiden måste man alltså ställa in larm på telefonen så man inte missar det begränsade blocket för förtäring. En semesterskymf.
Men nej, det är inte heller detta som är det centrala för min förbittring. Jag vill rikta min högaffel mot systemet som förekommer själva bokningen av det tvingande tidsfönstret för fastebrytande.
Utspridda på borden i lobbyn ligger de nämligen. Lapparna…
Blogginlägg: Hotellets QR-koder banar väg för bedrägerier


★ Support this podcast ★

Det är aldrig så lätt att bli lurad som under en pågående hajp. Det är mars 2023 och vi är mitt i den. Det är sällan jag sett så många anamma en helt ny experimentell lösning med så lite ifrågasättande. Just i detta nu är det oerhört viktigt att skaka av sig hypnosen och granska innehållet i den här nya flaskan med AI som flertalet börjat smutta på, eller redan börjat tanka sina företagsdatorer med. Ibland utan ledningens vetskap.
AI, ett begrepp som blev en akademisk inriktning 1956, har idag mest blivit ett marknadsföringsbegrepp för teknikföretag. Forskningsfältet grundar sig fortfarande i en teori om att mänsklig intelligens kan beskrivas så exakt att en maskin kan byggas som helt simulerar denna intelligens. Men ordet AI, när vi läser tidningen, beskriver oftast olika typer av matematiska beräkningsmodeller som, när de appliceras på stora mängder information, är tänkta att räkna ut och visa upp ett resultat som är underlag för olika former av förutsägelser, beslut och rekommendationer.
Blogginlägg: AI-ansvar i en hajpad värld


★ Support this podcast ★

Samma hyllade AI-verktyg som sparar tid åt en grupp människor kommer stjäla mycket tid och skapa mycket huvudvärk för andra. Verktygen tvingar bland annat att vi ritar om kartan för hur litterära verk publiceras. Vi står inför en lavinartad ökning av böcker skrivna av maskiner, och redan nu har redaktörer tvingats pausa inlämningar av nya verk för att försöka hitta en hanterbar väg framåt.
I nuläget experimenterar många människor med att använda ChatGPT och liknande verktyg för att skriva allt ifrån romaner till scifi-noveller och barnböcker, komplett med illustrationer från andra generativa verktyg online. För den som hyser författardrömmar går det att att på mindre än ett dygn framställa en färdig e-bok och publicera den på Amazon.
Du kan bli en publicerad författare över en natt.
Blogginlägg: Adjö Dickinson, hallå AI-genererad litteratur


★ Support this podcast ★

Jag kan inte få oljudet ur huvudet. Människor som tittar på videon uttrycker förundran och förfäran. Och det är därför nederländska utvecklaren Bert Huberts experiment är så kraftfullt. Det avslöjar egentligen inte något vi inte redan borde veta. Något vi ofta väljer att ignorera. Det briljanta är att det gör oss oförmögna att ignorera.
Berts experiment ger ifrån sig ett skrapigt pip när datorn märker av information som flödar från hans egen dator till organisationer som samlar in information om honom och hans beteende på internet. Effekten blir skrämmande.
Blogginlägg: Det olustiga ljudet av spårning online


★ Support this podcast ★

Sättet du skriver på ett tangentbord kan avslöja din identitet.
Ett relativt okänt forskningsområde är knapptrycks-dynamik, eller på engelska: keystroke dynamics. Det handlar om ett sätt att identifiera människor utifrån hur de skriver på ett tangentbord. Tekniken blir allt bättre, och lättare för vem som helst att implementera.
Så tidigt som 1860 förstod erfarna telegrafioperatörer att de kunde känna igen individer på deras unika knackande på telegraf-knapparna. För ett tränat öra så kunde det mjuka tipp-tappandet hos varje operatör vara lika bekant som den talade rösten hos en familjemedlem.
Blogginlägg: Sättet du skriver på ett tangentbord kan avslöja din identitet



★ Support this podcast ★

– Men vad är det du arbetar med egentligen Per?
Jag får frågan då och då i arbetslivet. Genom åren har den, i motsats till vad jag kanske förväntat mig, blivit svårare att svara på. Inte för att jag inte vet, utan för att det inte går att paketera i ett fint litet produktnamn.
Kunder vill köpa UX, eller tillgänglighet, eller något annat som har med digital design att göra. Eller kanske en workshop-facilitator eller kursledare. Någon som man kan passa in i en mall.
Min styrka, och svaghet, har alltid varit att jag inte passar in i mallen. Och inte vill. Jag kan vara allt det där man frågar efter. På papperet. Men jag måste få vara något mer också. Kanske var det därför jag för 13 år sedan startade eget företag.
Jag är en lyssnare.
Jag lyssnar på det du säger. Och oerhört mycket på det du inte säger. Kanske kan man prata om röstläge, ordval, kroppsspråk. Jag har dock svårt att förklara det på annat sätt än så här: när jag lyssnar kan jag höra det du redan vet men ännu inte hört dig själv säga.
Blogginlägg: Förmågan som gör mig till den jag är


★ Support this podcast ★