Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula. Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius.