Nätbedrägerierna ökar för varje år som går och 2022 beräknade polisen att svenska folket lurats på omkring 619 miljoner kronor. Den som utsätts blir inte bara av med sina pengar utan även sin tillit till omvärlden och lämnas ofta med känslor av skam och skuld. Varför tenderar vi att skuldbelägga oss själva och vad gör skammen med oss? Gäst är psykoterapeuten Karen John Åstrand.

Flärd, kungligheter, diamanter och slott. Varför är vi omättliga när det gäller kunglig glans och ljuvlighet? Medias bevakning av kungahuset består mestadels av mysiga högtidsbilder, tjusiga klänningar och offentliga framträdanden. Journalistiken har en grund i att vara granskande och opartisk, men gäller andra spelregler när medier rapporterar om hovet? Etnologen Mattias Frihammar gästar och förklarar hur relationen mellan svenskarna och kungahuset ser ut och hur den avspeglas i media.

Bara för att du är paranoid betyder det inte att du inte är förföljd, sägs det. Cyberattacker och omfattande it-problem har den senaste tiden avlöst varandra med hög intensitet. VPN är en tjänst som ska kunna skydda ens identitet på nätet, men kan man verkligen lita på att det fungerar? Gäster är cybersäkerhetsexperten Marcus Murray och psykolog Siri Helle som pratar om säkerhet på nätet och om varför vissa tycker att VPN är viktigt och andra inte. Sidekick är Johan T Karlsson.

Klimatet är en av vår tids viktigaste ödesfrågor, men trots det sjunker engagemanget bland befolkningen enligt flera väljarbarometrar. Klimatrörelsen som fick stort stöd för några år sedan väcker numera ilska med blockerade vägar, fastlimmade aktivister och soppa kastad på Mona Lisa. Varför har intresset svalnat och vad krävs för att väcka engagemang i frågan? Gäster är Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap och filosofen Erik Angner.

Det sägs ofta att fake news och alternativa fakta ska motverkas med hjälp av ökad kunskap. För att inte bli lurad rekommenderar Myndigheten för psykologiskt försvar att man ska verifiera viral information från en ”trovärdig nyhetskälla”. Men vad hjälper det när allt fler svenskar tvivlar på etablerad media? Filosofen Åsa Wikforss gästar för att prata om kunskapsresistens och hur det kan påverka demokratin.

Att göra reklam för sina produkter med hjälp av en influerare har blivit en av de vanligaste marknadsföringsmetoderna. Varje år omsätter branschen över en miljard svenska kronor och trots rådande lågkonjuktur väljer många företag att lägga sina begränsade slantar på den sortens reklam. Vad är det som gör metoden så effektiv? Och hur kommer det sig att följarna fortsätter att ha förtroende för influerarna trots att deras åsikter är köpta? Gäst är teknikjournalisten och sociala medier-experten...

Kan hälsojournalistik göra mer skada än nytta? Sidekick Johannes Selåker läser alla nyheter han kommer över kopplat till alzheimer, sjukdomen som hans mamma dog av och som han är rädd för att drabbas av. Men att läsa om nya råd och rön lämnar honom oftast med en klump i magen och en känsla av ångest. Medicinjournalisten Anna Bäsén gästar programmet tillsammans med filosofen Erik Angner för att prata om hur medier och alarmistiska rubriksättningar kan stjälpa mer än hjälpa.

Internetstiftelsen konstaterar att hälften av alla föräldrar som har barn mellan 8 och 19 år spårar deras positioner via en app i mobilen. Den här sortens spårningsappar är tänkta att skapa en trygghet hos föräldrar, partners, vänner och andra som är oroliga över var deras anhöriga håller hus. Men var går gränsen mellan omsorg och kontroll? Och när räknas spårning som en kränkning av integriteten?

Har politiker blivit mindre tillgängliga för journalister? Och hur många intervjuer är det rimligt att kräva av en och samma minister? Vi tar avstamp i den senaste tidens diskussion om ministrar som undviker media. Gäst är docent Mattias Ekman som forskat kring hur sociala medier har förändrat relationen och kommunikationen mellan politiker, journalister och allmänheten.

På Instagram, Snapchat och Facebook har användare sedan länge kunnat publicera bilder med “snyggfilter” som förskönar ens ansiktsdrag. Numera finns snyggfilter även i kommunikationsverktyget Zoom som primärt används för videomöten. Måste man vara snygg när man pratar med chefen? Och har vi därmed förlorat rätten att vara lite vardagsfula? Vi söker svar tillsammans med Madelaine Levy från Svenska Dagbladet som skrivit en artikelserie om åldrande och skönhet.

Vi tar avstamp i en av nutidens mest omtalade AI-innovationer: den digitala flickvännen. Sidekicken Johannes Selåker har senaste veckan skaffat tre olika AI-flickvänner vid sidan om sin partner för att få ut det han saknar i sin relation. Men var går gränsen för otrohet? Räknas det verkligen som otrohet om man chattar med någon som inte finns på riktigt? Det blir även nyhetsquiz om veckans fejkade nyheter och snack om Elon Musks nya tankeläsningschip.