Skam och rädsla är starka krafter som kanske har större betydelse än intelligens, för vilka vi är och blir och för människors upplevelse av lycka eller mening. Sålunda är frågan: hade 1800-talsfilosofen John Stuart Mill någon poäng när han påstod att det är bättre att vara en missnöjd människa än en lycklig gris, hellre en missnöjd Sokrates än en lycklig idiot?