Både slangen och klangen kännetecknar den svenska som talas i många förorter. Men det är också ett språk som väcker känslor – inte minst bland talarna själva som ofta har dubbla känslor för förortssvenskan. I det här avsnittet av samtalar språkvetaren Karin Senter med Språktidningens Anders Svensson om hennes avhandling om just förortssvenska.

Frågan om en dom-reform splittrar svenskarna. Det visar en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Språktidningen. Men varför är vissa grupper mer negativa än andra? Och hur reagerar läsarna på skribenter som går över till dom i stället för de och dem? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om årets dom-debatt och en ständig språklig stridsfråga.

Ett sponsrat inlägg om kattmat förvandlas snabbt till en fråga om språkriktighet när kändisbloggaren särskriver och gör andra fel. Flera av läsarna ifrågasätter bloggarens lämplighet – och vissa tänker till och med bojkotta kattmatstillverkaren. I det här avsnittet samtalar språkvetarna Anna Heuman och Lena Lind Palicki med Språktidningens Anders Svensson om hur språkdiskussioner uppstår spontant i sociala medier. Mer om Språktidningens podd på spraktidningen.se/podd

Det som brukar kallas cheesecake i Sverige är oftast en ostkaka i Finland. Och ett bokmärke i Sverige kan ibland vara en glansbild i Finland. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkvårdaren Maria Fremer med Språktidningens Anders Svensson om finlandssvenska – och om hur den skiljer sig från svenskan i Sverige. Vi diskuterar bland annat bruket av de, dem, di och dom, tilltal med du och ni och varför den finlandssvenska språkvården i regel följer språkvården i Sverige. Mer om...

Är det lilla ordet att utrotningshotat? Varför säger så många interjuv? Hur skiljer vi på var och vart? Och hur kan August Strindbergs språkbruk bli ett trumfkort i språkdiskussioner? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.

En klassisk språkriktighetsfråga och en nyare vattendelare. Det är vad som stör allra mest i dagens svenska enligt Språktidningens och Novus undersökning. I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om varför felaktiga särskrivningar, engelska lånord, det könsneutrala pronomenet hen samt ord som indian och eskimå väcker så mycket känslor - och om varför olika grupper har så olika attityder till dem.

De och dem, var och vart, felaktiga särskrivningar samt försvenskningar som kesadija i stället för quesadilla. Det är några av de språkriktighetsfrågor som väntas bli aktuella i det kommande språktestet för medborgarskap. För att undvika diskriminering föreslår nu regeringen att testet ska göras av alla – där personer som redan är medborgare måste klara kunskapskraven för att inte mista sitt medborgarskap. I det här avsnittet samtalar språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens...

Kiev är alltjämt den vanligaste svenska stavningen av Ukrainas huvudstad. Men vissa medier har gått över till Kyiv eller Kyjiv – med motiveringen att de utgår från ukrainskan i stället för ryskan. Kan ett namnbyte vara på väg? Och hur gick det till när språkvården och medierna började använda Belarus i stället för Vitryssland? I det här avsnittet samtalar språkvårdaren Ola Karlsson, språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om hur ortnamn och länder skrivs bäst på...

Är kviss en bra försvenskning av lånordet quiz? Går det bra att använda ord som inte finns i Svenska Akademiens ordlista? Och varför använder vi tvekljud som eh? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.

Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? I det här poddavsnittet samtalar Staffan Dopping, Språktidningens språkpolis, med språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om synen på rätt och fel i dagens svenska.

Coronapandemin präglar även 2021 års nyordslista. Men den innehåller också en rad engelska lånord. Är det en ovanligt deppig lista? Och är de engelska lånen i svenskan ett bekymmer? Nyordsredaktörerna Ola Karlsson och Anders Svensson samtalar med språkforskaren Lena Lind Palicki om årets nyord.

Svenska Akademien överväger att dra in finansieringen till Svenska Akademiens ordbok. Om planerna blir verklighet riskerar en av världens mest anrika ordböcker att gå i graven. I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om nedläggningshotet och om tänkbara lösningar.

Slang från förorten hörs oväntat ofta på den gymnasieskola i Stockholms innerstad som Henning Årman har studerat. Och det är också ett språk som ger en viss status. Men elever som kommer från förorten upplever att de blir bestulna på det egna språket. Här samtalar han med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om elevernas attityder till språk, inkludering och politisk aktivism.

Hösten 1921 fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Fem kvinnor valdes också in i riksdagen. Kvinnornas inträde i politiken blev direkt en språkfråga - och i förlängningen bidrog det till att få igång en debatt om jämställdhet i språket. I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om rösträttens konsekvenser för svenskan.

Få ord är så laddade som de som beskriver sex och kön. Ändå har nya ord som snippa och klittra snabbt etablerat sig i svenskan. Hur kom det sig att de så snabbt tog plats i språket? Och hur ser receptet på en framgångsrik ordlansering ut? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om språkliga tabun och aktivism som syftar till att förändra både språket och samhället.

Har det blivit dags för en dom-reform? Blir det vanligare med nakna verb? Är modeordet episk här för att stanna? Och borde chèvre uttalas tjävre i svenskan? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.

Den erfarne mannen och den erfarna kvinnan. Så har många fått lära sig att böja adjektiv i svenskan. Och det talas ofta också om den erfarna mannen men mer sällan om den erfarne kvinnan – ett skrivsätt som betraktas som felaktigt. Få saker i svenskan är så komplicerade som just valet mellan a- och e-ändelse. Maria Bylin, språkforskare och språkvårdare på Språkrådet, och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en språkfråga som har betraktats som knepig i århundraden.

Allt fler upplever att de blir niade. Det är framför allt yngre som niar äldre – men det är få som gillar det. Varför är tilltal med ni så laddat? Och håller 1960-talets du-reform på väg att ersättas av en ni-reform? Språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om det nya niandet.

Allt fler upplever att de blir niade. Men det är få som gillar det. Kan det utskällda ni-tilltalet vara på väg mot en renässans? Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, läser en artikel från 5/2021 om det nya niandet i svenskan.

En rad nya ord har tillkommit. Och en rad ord som har fallit ur bruk har strukits. Men nya upplagan av Svensk ordbok innehåller också en rad andra nyheter och moderniseringar. Louise Holmer, en av redaktörerna för Svensk ordbok, samtalar om förändringarna med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör.

En har i vissa kretsar blivit allt vanligare som generiskt pronomen i stället för man. Ett vanligt argument från en-användare är att man kan tolkas som att det syftar på en man. Men är det ett rimligt resonemang? Och finns det något sätt att undvika man utan att gå över till en? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om pronomenen en och man.

Verklighetens folk firar 30 år i politiken. Som slagord förekommer det ständigt i debatten. Men få minns att det myntades av Ny demokrati. Anders Svensson berättar historien om slagordet som bytte parti och senare blev ett av Kristdemokraternas främsta retoriska verktyg. Det här är en inläsning av en artikel från Språktidningen 4/2021.

En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för stavning och böjning. I det här avsnittet diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson de förändringar som har störst inverkan på svenskt språkbruk.

Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. Språkrådets Jennie Spetz och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan att diskriminera men utan att göra språket krångligt.