I Elkanah i Samarien besökte jag svenskspråkiga Michal Haimovich som berättar sin historia om sin koppling till Sverige och om sitt liv och identitet som "bosättare", men framför allt som människa och judinna. Michals historia är intressant, aktuell och djupt rörande.

Judefrågan inleder här en serie av samtal med svenskspråkiga judiska bosättare och först ut är Ari Shalit, uppvuxen i Göteborg men sedan många år boende i Efrat som ligger i Judéen, på den s.k. Västbanken, söder om Betlehem. Ari berättar här om sin uppväxt i Sverige, sin familj, sitt förhållande till judisk religion och om varför han valt att bosätta sig just i Efrat. Vi samtalar också om kriget i Gaza och om implikationerna av en potentiell palestinsk stat.

Sveriges ambassadör i Israel, Erik Ullenhag, gästar Judefrågan och vi diskuterar kriget i Gaza, Israels relationer med sina arabiska grannländer och västvärlden med fokus på Sverige och ur ett svenskt perspektiv. Vi tar också upp situationen för svenska judar och den ökade otryggheten.

Judefrågan tar här steget från monologer till att också inkludera intervjuer, och som första gäst har vi en god vän som jag lärt känna genom vår gemensamma, sionistiska aktivism sedan den 7 oktober: Yael Sages Wahlstöm. Yael är textilhantverkare och berättar om hur hennes förhållande till branschkollegor förändrats sedan den 7 oktober och om sina tankar inför framtiden i Sverige. Ni kan hitta Yael här: https://www.instagram.com/yaelandthebags http://www.yaelandthebags.com/ Följ mig på...

Efter uppvakningen den 7 oktober har israeler och judar och de som står oss nära börjat organisera sig för att möta de hot vi står inför. Detta har bara börjat och det finns mycket som måste göras för att kontra det övertag som den andra sidan skaffat sig medan vi i många året sovit vid ratten. Vi diskuterar denna sionistiska kamp och dess betydelse för judarna, Israel, Sverige och hela västvärlden.

Tiden fram till och med Eurovisionen har varit intensiv för Sveriges judar och för vänner av judar och Israel i Sverige, och vi tar oss nu en kort men välbehövlig vilopaus från aktivismen och reflekterar över den senaste tiden, över resultaten från Eurovisionen och över manifestationen för Israel som tog plats i Malmö, samt kring vår tankar om framtiden.

Under ett par dagar i maj månad flyttas världens fokus vad gäller den internationella aspekten av palestiniernas krig mot judarna till Malmö. Mycket symbolik och djupare mening kommer till uttryck i denna annars så glättiga tävling. Vi behandlar detta, och hur det berör och engagerar judar i Malmö, Sverige och världen över.

När judarna firar Pesach och berättar om uttåget ur Egypten finns ett märkbart fokus på de tio plågorna samt den egyptiska arméns undergång i Röda Havets mäktiga svall. Varför detta fokus på fiendens lidande? Kan det verkligen vara så att vi firar och gläds åt detta? Eller gömmer sig andra idéer här? Vi tittar på detta och dessa frågors relevans för västvärlden idag.

Judiska bosättningar betraktas generellt inom svensk media och politiskt etablissemang som en styggelse och ett hinder för fred, och bosättarna demoniseras och framställs som våldsbejakande extremister. Vi tittar här närmare på bosättarrörelsens ursprung, dess motiv och mål, och presenterar ett helt annat synsätt, som inte ofta hörs i det politiska samtalet, men som absolut borde höras betydligt mer.

Västbanken känner de flesta till, men hur ligger det till med Östbanken? I detta avsnitt tittar vi på det judiska folkets tidiga nationella historia på Jordanflodens östra bank, hur den sionistiska rörelsen sett på detta område samt vilken relevans det kan ha i dagens diskussion om kolliderande nationella ambitioner.

Den palestinska nationella rörelsen har vuxit fram som en reaktion på och i opposition mot sionismen, den judiska nationella rörelsen. I detta avsnitt tittar vi närmare på vad som karaktäriserar den palestinska nationella rörelsen, vilka som är dess ideal och ambitioner samt dess tillvägagångssätt.

Efter att drygt 6 månader gått sedan massakern den 7 oktober talar vi här om hur detta förändrat judar runt om i världen, hur vi alla vaknat upp till en ny verklighet, och vad denna verklighet innebär både i Israel och globalt.

Här behandlar vi den judiska helgen Purim, som utmärker sig i det att det föreligger ett religiöst påbud att berusa sig med alkohol. Vi förklarar vad vi försöker uppnå genom att försätta oss själva i ett tillstånd av kraftig berusning, och hur det relaterar till Israels ärkefiende Amalek och vad dessa bägge nationerna representerar filosofiskt.

Vi diskuterar det klart nationalistiska idealet som Judendomen föreskriver, inte bara för det judiska folket utan för alla världens folk, och kontrasterar detta med det imperialistiska idealet. Slutligen relaterar vi denna diskussion till situationen i Sverige respektive Israel. 

Är judarna en etnisk grupp, ett folk, en nation, en religion eller kanske något så vagt som en kulturell gemenskap? Vi behandlar detta från ett historiskt perspektiv och ger ett svar som är unikt bland väldens folk. Vi berör också kort denna fråga i ljuset av den pågående konflikten mellan judar och palestinska araber. 

Finns det radikaliserade judar i Sverige? Om det finns ett sådant fenomen, på vilket sätt uttrycker det sig? Vi tar avstamp i en artikel i vänstertidningen Dagens ETC som, häpnadsväckande nog, påstår att ett dylikt fenomen existerar och att det är oroväckande.

Begreppet antisemitism förklaras historiskt, och vi behandlear hur judehatet som fenomen förändrats genom tiderna, i synnerhet efter andra världskriget och förintelsen, och vi tar upp ett aktuellt exempel från Aftonbladet.