Följ med på tillverkning av denna norrländska delikatess. Kanske är det Sveriges internationellt mest kända maträtt. Inte främst för sin goda smak utan för sin fruktade odör. 1544 nämns surströmming för första gången i skrivna källor. Det är när Gustav Vasa kräver skatt av fiskarna i norra Sverige, och de betalar i form av tunnor med konserverad strömming. Den surströmming vi känner igen idag kommer under 1800-talet. Då justerar flera fiskare både salthalten och jäsningstiden. Dessutom...

I 500 år har vi ätit kräftor i Sverige. De allra finaste sägs komma från Småland. Vi besöker Sävsjö som länge var Sveriges kräftcentrum tills kräftpesten slog till. Det sägs att Sveriges första kräftskiva ägde rum 1562, när prinsessan Anna Vasa bjöd på kräftor vid sin bröllopsfest. Sannolikt kom inspirationen från tyska kloster där kräftor åts i stora mängder. Vanliga svenskar skulle dock inte anamma trenden förrän på 1920-talet. Då med kulörta hattar och stora mängder sprit. Vi besöker...

Från Gustav Vasa till idag vi undersöker svenskarnas favoriter i godispåsen, och upptäcker lösviktsgodisets nya värld på 80-talet. På 1500-talet växer sockerhandeln fram i världen. Konfektyr och godis äts då enbart av de allra rikaste i samhället. På 1900-talet blir sockerkonsumtionen allt större, och godis blir tillgängligt för alla. Idag äter svenskarna mest godis av alla. Hör Ulrika Torell vid Nordiska museet berätta allt godisets form, smak och status. Programledare: Henrik...

Vid fem tillfällen har kaffe har varit förbjudet i Sverige. Men nöden är uppfinningarnas moder snart fanns hundratals kaffe-kopior till salu. De första kom redan på 1700-talet. Kaffet kommer till Sverige under 1600-talet. På 1700-talet, när Karl XII är kung i Sverige, blir kaffet populärt i flera samhällsklasser. Men svenskarnas sug efter kaffe blir snart alldeles för stort, och staten är rädd att kaffe-importen kan skada landets ekonomi. Därför förbjuds kaffe fem gånger mellan 1750 och...

Skörbjugg skördade fler offer i flottan än blodiga sjöslag på 1600-talet. Den här veckan undersöker vi maten (som aldrig åts) ombord regalskeppet Vasa. Dåligt vatten och möglig mat – så var livet för de sjömän som tjänstgjorde i den svenska flottan under 1600- och 1700-talet. Regalskeppet Vasa förliste i Stockholm 1628 under sin jungfrufärd. När hon bärgades 333 år senare var stora delar av skeppet och föremålen ombord intakta. Tack vare det kan vi se exakt vilken mat som togs med på...

1947 byggs ett udda hus i en by utanför Trelleborg i Skåne Sveriges första kollektiva frys. Och snart kommer fler än 30 000 svenskar dela frys med sina grannar. På 50-talet börjar allt fler svenskar köpa egna kylskåp till hemmet. Men att djupfrysa matvaror är fortfarande nytt och tekniken är dyr. Hushåll runt om i hela Sverige går därför ihop med sina närmsta grannar i nybildade frysföreningar, och de bygger kollektiva frysar. På mitten av 50-talet finns minst 30 000 frysfack att hyra i...

Det allra första brännvinet användes som ingrediens i kruttillverkning. Sedan dracks det som medicin. Men snart blev också snapsglasen fyllda med hembränt. Den stigande populariteten av hantverksöl, ipa och mikrobryggerier har väl få missat – men frågan är om inte mikrodestillerier och hantverkssprit är den nya trenden. Sprittillverkningen i Sverige har anor 600 år tillbaka i tiden. Då användes destillerad alkohol som ingrediens i krigsindustrin. På 1700-talet var husbehovsbränning en...

Den första Nobelmiddagen hålls 1901 för 113 herrar på Grand Hôtel i Stockholm. Idag är gästantalet långt fler, och middagen viktigare än någonsin. Alfred Nobel nämnde aldrig något om en middag i sitt testamente. Ändå har middagen blivit en tradition som kanske är viktigare än själva prisceremonin. Under de första åren är middagen influerad av det franska köket. Idag har de skandinaviska smakerna tagit vid. I programmet medverkar Ulrica Söderlind, forskare vid Umeå universitet och författare...

Vi kollar in restaurangtrender. I London, för det som händer där brukar komma hit. Vanligare med bordsbokning i Sverige. Och tuffare tag mot gästerna. Pandemin gav oss QR-koder på menyerna. I USA överges de nu. Vad händer här? - Retroefterrätter kommer tillbaks. I osäkra tider tar man sig tillbaka till barndomen och comfort food, säger Kellie Erm, som jobbar med restaurang-PR i London. (Hon pratade om ramslök i ett program tidigare i våras, se länk nedan.) - Menyerna blir kortare. Istället...

Böcker om saft och sylt, tomater och snabba luncher. Och spännande besök i andra matkulturer - Senegal, romsk balkanmat och kurdisk mat. Jesper Lindkvist, Nina Frogneborn och Tomas Tengby har studerat 6 nya kokböcker, läst och provlagat. Böckerna som det pratas om i programmet: I mitt kurdiska kök av Laven Mokri  Zofias romska balkanmat av Zofia Selimi Teranga, smaker från Västafrika av Coura Mbaye Det växer saft och sylt överallt av My Feldt Tomat tomat av Julia Tuvesson Laga lunch på typ...

Rapporter om salmonellautbrott hos största äggproducenten. Men vi behöver inte vara oroliga. Ät ägg som vanligt. Fördjupning om salmonella och vad man ska tänka på. I Sverige har vi vant oss vid att vi inte behöver oroa oss för salmonellasmittade livsmedel. Under vintern och våren har det dock rapporterats om stora salmonellautbrott. Hundratusentals värphöns har avlivats hos landets största äggproducent. Livsmedelskedjor har återkallat ägg och på sina håll har det blivit tomt i hyllorna i...

Amanda Nordlöws första kokbok heter Den sista kokboken. Och är utan recept. Hon vill att vi ska lära oss några grunder. Sen behövs inga kokböcker. - Jag tror att recepten har nått vägs ände, säger Amanda Nordlöw. Vi behöver dem inte längre. Jag tycker att vi ska göra oss fria från recept. - Recepten är stödhjulen som inte vill att vi ska lära oss att cykla. Vi kan mer än vi tror, menar Amanda, men vi vågar inte improvisera för att orden i recepten står där. - De förklarar på ett sätt som att...

Gråärt var länge svensk basföda. Det vi åt innan potatisen slog igenom. Sen försvann den. Men nu smyger den sig tillbaka och finns till och med i frys- och kyldiskar. Och tar sojans och kikärtans plats i vegofärs. - Gråärt var basföda för längesen. Vi kanske har odlat den i Sverige i 4000 år, säger agronomen Agneta Börjeson som odlar flera sorter i sin trädgård.  Vi kokade gröt, gjorde mjöl till bröd och pannkakor, åt dem kokta eller la dem i en gryta. Men på 1800-talet blev gråärtan mest...

Världens äldsta recept kommer från Mesopotamien. Arim Hawsho gör en kokbok med dem. Vi provsmakar på en soppa, en sallad och en kaka. Och förvånas. I fem år har Arim Hawsho hållit på med en kokbok baserad på världens äldsta recept. Matlagning från det gamla Mesopotamien. Boken ska heta Table of Gods, gudarnas bord.  Recepten utvecklades som ett sätt att tillfredsställa gudarna. Maten offrades till dem. Men eftersom de inte åt så mycket så fick människorna också smaka, präster och prästinnor...

Ölexperten Sanna Lindberg berättar om den snabba ölutvecklingen i Sverige, framgångarna i utlandet, och vad vi kan vänta oss framöver. Sanna Lindberg är ölexpert på Dagens Nyheter och TV4, och författare till boken Den nya ölkulturen.  - När Sverige gick med i EU hade vi under 100 år tappat hela den svenska ölkulturen. Vi hade få och stora bryggerier, som inte var så uppfinningsrika vad gäller smaker och bryggtekniker. Men sedan sekelskiftet har en ny ölkultur vuxit fram. Och avsaknaden av...

Marie Andrée har lagatmat som under kristidsåren. Matransonering: 117 gram mjöl i veckan, 1 ägg, 238 gram kött, 28 gram ost. En tid då det åts kanin, ekorre, grävling, kråka och skata. När man gjorde låtsasgrädde av mjölk, mjöl och socker. Marie Andrée och hennes man driver Beredskapsmuseet i Viken utanför Helsingborg.  Det handlar om livet i Sverige under andra världskriget, 1939 till 1945.  Männen var inkallade och kvinnorna fick göra allt, både arbeta och sköta hushållet. Utan...

Ramslöks-martini, -hummus, -kimchi. Kellie Erm är ramslökstokig. I London säljer hon ramslökspesto. Och nu är hon i Skåne för att skörda. Några minuter från Sveriges sydligaste plats, Smygehuk, bor Kellie Erms föräldrar. Trädgården är full av ramslök.  Sin skånska till trots så har Kellie Erm faktiskt inte ens bott i Sverige.  - Familjen har bott på Kanarieöarna, i München, Chile och Los Angeles, säger hon.  Hennes pappa jobbade med teleskop. Först på senare år har föräldrarna flyttat till...

När pulvret lanserades var det framtidsmat. Idag är statusen låg. Det kylförvarade anses finare. Vi ställer kategorierna mot varandra i en provsmakning. Har du några pulverminnen? - Inte ett pulverminne, utan tvärtom. Det var klumpar i moset, minns Kristina Sandberg, författare till tre romaner om hemmafrun Maj, böcker där maten är ständigt närvarande. - Jag tyckte det var förskräckligt. Kristina bjöds på vanligt potatismos hos en kompis. Hon var van vid pulvermos. Barndomen innehöll mycket...

Hur var falukorven på 1600-talet? Och när blev den som dagens falu? Och vi berättar varför hantverkskorven inte får heta falukorv. Och testar också att göra en enkel egen falukorv i vårt kök. Falukorvens rötter går tillbaks till 1600-talet och Falu gruva. Tyska bergsmän lärde oss att göra en emulsionskorv på kött från gruvans oxar och hästar. Men när blev den som dagens falukorv, som görs på gris- och nötkött? - Du måste nog gå till mitten, slutet av 1800-talet, säger Jan Scherman, ledamot i...

Ostar, charkuteri, sylt, bröd mathantverket poppar upp över hela landet. Bodil Cornell startade Eldrimner i Jämtland som haft många hantverkare som kursdeltagare. Vi besöker navet i utvecklingen. När Meny pratar med mathantverkare berättar de påfallande ofta att de gått en eller flera kurser på Eldrimner. Där, i Ås utanför Östersund i Jämtland, har de lärt sig eller vidareutbildat sig i ystning av ost, korvtillverkning, syltning, saftning, bageri och mycket mer. Allt började med att Bodil...

Lök finns nästan alltid med. Men sällan i huvudrollen, förutom en gång i Årets kock. Om lökens kemi och möjligheter. Och om den svenska potatislöken. I Årets Kock 2021 fick finalisterna laga en varm huvudrätt med gul lök som huvudråvara.  Det var kocken Stefan Eriksson som bestämde det. Han är råvaruansvarig för Årets kock, och vann själv tävlingen 2005.  - Jag tror att alla som tävlade det året blev extra taggade, säger han. Stefan älskar lök, precis som många andra kockar. - Den är så...

Hans Wickström, psykologen som älskar ost, och byggt om sitt garage till ostaffär. Med massor av ostar från svenska gårdsmejerier. (Det finns en risk för att du vill äta ost om du lyssnar på programmet.) - Jag är väldigt nyfiken på nya ostar och utforskar det hela tiden. Jag vill locka folk till att prova nya saker, säger Hans Wikström. Han är psykologen som efter ett långt liv av privat ostätande, ostkurser och ostprovningar med vänner, bestämde sig för att öppna en egen ostbutik i sitt...

Minska matkostnaderna. Få matlagandet att gå snabbare. Planering kan vara lösningen. Vad vi kan lära av arbetet på restaurang. Och av den erfarne hemmaplaneraren. När Mats Lindkvist var pappaledig märkte han att han hamnat i ett "köttfärs- och korvträsk". - Jag fick en kokbok och skapade ett femveckors-schema med middagar.  - Listorna gjorde att jag kom igång med matlagandet, säger Mats. Senare tog han hjälp av databasprogram i datorn. Sönerna, som då var i yngre tonåren, gick i olika skolor...

Äpplet Aroma och plommonet Jubileum två av 75 sorter som Balsgård tagit fram för svenska jordar. I en tid när det pratas om ökad självförsörjning läggs verksamheten ner, förutom förädling av äpple. - Det är tragiskt, säger Åke Truedsson, odlare och privat sortförädlare. Säger man att vi ska producera mer egen mat i landet så innebär det mer växtförädling. - Jag har bitter erfarenhet av att köpa nåt som inte har gått genom Balsgård. Äpple från ett baltiskt företag. År tre hade alla kräfta,...