Sannas pappa betydde allt för henne. Så plötsligt dog han, oväntat och alldeles för ung. Åren de går men sorgen lättar inte. Sannas pappa fanns alltid där, både för familjen och för andra. Vid sextio års ålder dog han i sömnen. Sanna tror att pappas kropp och själ var sliten efter all omsorg om andra. - Hade jag lyckats få honom att tänka lite mer på sig själv så hade han kanske inte dött, säger Sanna. Hur kan Sanna lätta på skuldkänslorna som hänger så tungt över henne? Detta är...

Utifrån sett har Nina allt - familj, vänner, hus och karriär. Men inuti är hon djupt olycklig och kraschar, om och om igen. Det kan börja med ett mjölkglas som spills ut. Nina blir först arg, sen kommer utmattningen och hon kan inte gå upp ur sängen på en vecka. - Luften går ur mig och jag orkar inte med varken barnen eller min man. Jag vill bara att alla ska försvinna, berättar Nina. Hon har varit sjukskriven flera gånger och ändå lyckats komma tillbaka till vardagen. Men sen har hon...

Karin tror alltid det värsta. Blir hon det minsta sjuk förbereder hon sig för begravningen. Behöver det vara såhär? Oron har funnits med Karin hela livet. När hon var liten oroade hon sig ständigt för att hennes mamma skulle dö. - Mamma var hypokondriker och talade ofta om att hon skulle dö, berättar Karin. Naturligtvis är jag påverkad av det.

Malin, 47, vill inget hellre än att höra till. Längtan är så stark att hon är beredd att göra allt för sin partner. Det blir kvävande och istället blir hon lämnad gång på gång. Nu har Malin gett upp hoppet om att ha en kärleksrelation som varar. - Det är för jobbigt att knyta an när jag hela tiden tror att det ska ta slut, säger hon. Men varifrån kommer den starka skräcken att bli lämnad?

Rune, 23, vill inget hellre än att arbeta och göra rätt för sig. Men istället har han fastnat i ersättningar och utanförskap. Han tycker att ingen lyssnar på honom. - När jag säger att jag vill jobba och slita i samhället så känns det som om de bara skrattar åt mig, berättar Rune. Han har bedömts inte kunna jobba och istället fått plats i en verksamhet där han tjänar femtio kronor om dagen. Nu har Rune precis startat eget och försöker gå sin egen väg. Men hur ska han hålla liv i sin...

När Maria blir arg exploderar hon så att hon skrämmer sin omgivning. Efteråt får hon enorma skuldkänslor. Hur ska hon lära sig kontrollera sin ilska? Maria känner igen ilskan från sin pappa. Hans utbrott var likadana och det gör Maria ledsen när hon tänker på det. - Det var jättejobbigt med pappas ilska och mina barn har fått uppleva samma sak, säger Maria. Kan hon bli den som bryter mönstret?

Isabella har inte riktigt kraft att vara mamma, fullt ut. I alla fall inte ensam mamma. Hennes dotter bor just nu hos en släkting, vilket känns som ett stort misslyckande. Isabella har en ADHD-diagnos och ett tidigare beroende. Och så har hon två döttrar. När situationen för Isabella blev övermäktig tog hon det svåra beslutet att lämna yngsta dottern hos en släkting. - Jag är bra på att lyssna och prata med mina döttrar, berättar Isabella. Vi står varandra jättenära. Men mat, tvätt och...

Erik har svårt att tro att människor vill honom väl. I nära relationer blir han misstänksam och håller tillbaka sig själv och sina känslor. - Mina relationer blir aldrig den innerliga, känslomässiga dialog jag egentligen vill ha, säger Erik, 70 år. Han funderar mycket på vad det beror på att han tidvis mått så dåligt i livet. En frånvarande pappa, en mamma som hade det svårt kan det vara orsaken? Eller räckte föräldrarnas kärlek helt enkelt inte till åt honom?

Abraham oroar sig. Han har misslyckats med så mycket i livet, så varför skulle han lyckas i framtiden? Känslan av att hamna fel har följt Abraham, 25 år, sen barndomen. Det finns en händelse som han inte kan glömma. Han trivdes inte i gymnasiet och ville byta linje men familjen sa nej. - De tyckte inte det skulle se bra ut. Jag fattar inte hur de kunde tänka mer på fasaden än på mig. Abraham vill lära sig att tro mer på sin egen förmåga. Men hur?

Elvira är känslig, arg och lättprovocerad. Och framförallt - livrädd för att något ska hända sin mamma. De har kontakt flera gånger om dagen. När mamma behöver henne är Elvira beredd att släppa allt. - Det har alltid varit jag och mamma, säger Elvira. Jag är så fäst vid henne och livrädd för att hon ska dö. Nu söker Elvira Lasses hjälp för att kunna släppa lite av sin oro och bena i alla känslor som så lätt tar över.

Du borde vara mer svensk. Du, som är född och uppväxt i Sverige. Att möta fördomar dagligen, det är Hannas vardag. Hanna är född i Sverige men har föräldrar från två olika världsdelar. Varje dag tvingas hon möta människors fördomar. Och fastän hon blivit bra på att bita ifrån känner hon sig rotlös och ledsen. - Jag har bytt jobb till ett yrke där kunderna inte ser mitt ansikte, säger Hanna. Då slipper jag undan det värsta. Men hur långt ska jag behöva gå för att bevisa att jag är svensk?

Anneli kan jobba hur mycket som helst. Hon glömmer relationer och tar inte hand om sig själv. Men att sänka kraven på sig själv klarar hon inte. - Rädslan att misslyckas är så stor att jag är beredd att offra det allra viktigaste, säger Anneli. Ibland tappar hon till och med verklighetsuppfattningen när hon jobbar. Allt som gäller är att lyckas och inte göra någon besviken. Innerst inne vet Anneli att hon måste försöka lära sig att be om hjälp. Men varför är det så svårt?

Saras höga krav på sig själv sätter sig i kroppen. Hon blir stel, får svårt att andas. Det gör ont. Hur ska hon lära sig hantera sin prestationsångest? Sara växte upp i en familj där föräldrarna var framgångsrika, yrkesmässigt. Själv har hon valt en annan väg än de - något hon är stolt över, men också kämpar med. Och kroppen, den låser sig av alla krav. - Vem är jag om jag inte lyckas med allt? undrar Sara.

Farah har bestämt sig, hon ska inte bli som sina föräldrar. Men ändå halkar hon dit ibland. Går föräldraskap i arv? När Farah var lite upplevde hon att föräldrarna engagerade sig mer i sina egna konflikter än i henne. Idag är hon själv förälder och är rädd att hon själv inte alltid lyckas vara den förälder hon önskar vara. Den som alltid står på sina barns sida. - Det finns situationer när jag bara vill hålla om min son och vända ryggen till alla andra vuxna. Men jag blir lätt orkeslös...

Niklas har nyligen blivit pappa. Som adopterad är det första gången han känner att han biologiskt liknar någon. Det väcker starka känslor. Niklas har känt sig rotlös och vilsen så länge han kan minnas. Och längtan efter ett lugn har funnits där, hela tiden. - Jag minns hur jag som barn tittade ut genom bilfönstret och önskade att jag var ett av träden därutanför. Som kände vinden och sen blev nedsågat och äntligen fick ro, säger han. Hur ska Niklas kunna sitt bagage och fokusera på att...

Jonna känner sig okvinnlig. Som kvinnor ska vara, sån är inte hon. Egentligen trivs hon med sig själv, men i kärleksrelationer fungerar det inte. - Jag får ofta höra att jag är en kul tjej men inte en sån man har en relation med, berättar Jonna. Såna kommentarer påverkar henne. Hon har börjat bli rädd när hon får komplimanger eller när någon tar i henne. Jonna vill kunna vara just den kvinna som hon är. Men hur gör hon det?

Matilda har ofta taggarna utåt och blir lätt irriterad. Pojkvännen får ta mycket skit och det känns orättvist, tycker hon. Matildas ilska kommer snabbt, i stunden. Och oftare nu än förr. - Jag blir mest irriterad på de som står mig nära, säger Matilda. I säsongens första Radiopsykologen söker hon verktyg för att lära sig kontrollera sin ilska. Men kanske går den bättre att förstå om Matilda börjar våga berätta om det som hände henne för åtta år sen?

Amanda vaknar på nätterna och tänker, tänker, tänker. Hjärnan går på högvarv men det leder ingen vart. Hur får hon stopp på snurret? Amanda är bra på att känna av stämningar, snappa upp detaljer och ta in många saker samtidigt. Men bearbetningen går långsamt, allt kommer efteråt. Framförallt på nätterna. - Jag förstår inte varför jag är så långsam. På möten sitter jag ofta tyst och långt efteråt kommer jag på vad jag egentligen tycker och känner, säger Amanda. I säsongens sista...

Lisa växte upp med en känsla av att ständigt bli kränkt. Idag har hon ingen kontakt med familjen och har byggt upp ett eget liv. Men hon är ofta spänd och rädd. - Jag är ständigt vaksam mot människor. Jag har varit tvungen att bli det för att klara mig, berättar Lisa. Det var Lisa själv som tog beslutet att bryta kontakten med sin ursprungsfamilj. Hon tycker det på många sätt känns bra. Men hon skulle vilja ha hjälp med att bygga upp sin självrespekt - och sluta vara rädd.

Att vara isolerad passar inte Elin alls. Den påtvingade ensamheten gör att hon känner sig maktlös och ångestfylld. Det senaste halvåret har Elin, 26, märkt att hon blivit allt argare. Över pandemin, ensamheten och ovissheten. - Jag är van att vara aktiv, att träffa mycket folk och resa, säger Elin. När det inte går så tappar jag bort vem jag är. Har hon rätt att tycka att livet är tufft trots att hon inte personligen är drabbad av sjukdom eller död?

Maria kände sig aldrig älskad som barn. Idag har hon svårt att skapa fungerande kärleksrelationer. Hon förstår sambandet, men hur ska hon förändra det? Maria hade en rörig uppväxt. Hon bevittnade våld och bodde i flera olika fosterfamiljer. - Idag hamnar jag hela tiden i instabila relationer, berättar Maria. Det är som att jag söker efter min pappas uteblivna kärlek och då blir allt bara fel.

Plötsligt började Nils få ångest av att flyga. Känslan kom som från ingenstans. Eller vad var det egentligen som hände? Nils har levt hela livet med astma och är därför van vid känslan att inte få luft. Som vuxen har det varit lugnare med anfallen, tills för några år sen. Plötsligt kunde han inte flyga utan att känna samma panik som när han var liten. - Jag vill bara ut, ut, ut. Jag måste lugna mig och intala mig att jag kan andas, säger Nils.

Oliver och hans pappa har upplevt krig, missbruk och avstånd. Kärleken finns, men är svår att visa. Varför blir det bara bråk? Under uppväxten var Oliver stökig. När han inte kände sig sedd flydde han till missbruk, sex och spel. Idag mår han bättre men relationen med pappa är fortfarande svår. - Jag tror att vi båda är väldigt ledsna inombords men det är inget som kommer ut. Istället blir det bråk, säger Oliver. Vad är det som hindrar dem från en kärleksfull relation?

Daniel har alltid varit den duktiga och trevliga killen. Men bakom leendet döljs en ätstörning. Nu börjar hemligheten kännas för tung. Utåt är Daniel den han alltid varit. Pratglad och skämtsam. Bara några få vänner vet att han ömsom svälter sig, ömsom hetsäter. Av dem får han stöd men vågar ändå inte berätta för fler om hur det verkligen ligger till. Kan ärlighet vara Daniels väg till att bli frisk?