Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt. Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent. Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka. Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår. Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022. Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman