Veckans IPCC-rapport är den tyngsta hittills från FN-panelen men hur ser Martin Kinnunen (SD) på rapportens slutsatser? Och vad vill Sverigedemokraterna göra för att minska Sveriges utsläpp? En av regeringens stora utmaningar är att minska Sveriges koldioxidutsläpp för att nå såväl de nationella- som EU:s klimatmål. De innebär bland annat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska vara noll senast 2045 och att utsläppen ska ha minskat med 63 procent jämfört med år 1990 redan år 2030. – Vi har starka och ambitiösa klimatmål, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Men Sverigedemokraterna, regeringens samarbetsparti, står inte bakom de svenska klimatmålen utan vill istället rikta fokus mot att få ned utsläppen i andra länder, inte minst i Kina och Indien. – Det viktigaste är att se hur vi från svensk sida kan påverka utsläppen på global nivå, säger Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson. Ett annat klimatmål som Sverige skrivit under, som en del av Parisavtalet från 2016, är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader - ett mål som forskare menar blir allt mer omöjligt att uppnå. Och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen håller med: – Det ser fullständigt orealistiskt ut att nå just nu. Nu ligger vi snarare på en bana mot någonstans mellan 2-3 grader, säger han. Men är det inte ett problem att vi ser ut att missa målet? – Jag tror absolut att vi kommer ha bra möjligheter att komma närmare 2-gradersmålet men det hänger på teknisk utveckling och det hänger på om länderna verkligen kommer att göra det de har lovat. Hot om regeringskrisEtt av Sverigedemokraternas viktigaste vallöften till väljarna innan valet förra året var att sänka priset vid pump. Både bensin och diesel skulle bli billigare genom lägre moms, sänkt skatt och inte minst genom att reduktionsplikten, den andel biodrivmedel som måste blandas i bensin och diesel, skulle sänkas. Men priset på drivmedel har hittills inte sjunkit så mycket som Sverigedemokraterna lovade i valrörelsen. – Det är beklagligt att vi inte lyckats få till en större sänkning, konstaterar Kinnunen (SD). Hur hederligt var det att ge ett löfte till väljarna som ni inte kunde hålla? – Det är en avvägning där mellan att vara tydlig mot väljarna samtidigt som det är marknadskrafter och råvarupriser och så vidare som påverkar. Så det är komplext. Men förhandlingarna om vilken nivå som ska gälla för reduktionsplikten framöver, från och med 1 januari 2024, pågår fortfarande för fullt i regeringskansliet. Sverigedemokraterna hoppas att den ska sänkas ”till EU:s lägstanivå" men vad som egentligen är EU:s lägstanivå tolkas olika av de fyra Tidöpartierna. En siffra som brukar nämnas är sex procent för diesel, till skillnad från dagens 30,5 procent men enligt Sverigedemokraterna innebär EU:s lägstanivå istället noll procent, dvs att reduktionsplikten slopas helt, och nu hotar man med regeringskris om partierna inom Tidöavtalet inte kommer överens. – Vår utgångspunkt är att vi ska komma överens, men det är klart att det kan bli problem om vi inte gör det, säger Kinnunen (SD). Samtidigt konstaterar forskning att det är svårt att nå målen om minskade utsläpp utan mer biodrivmedel och att reduktionsplikten...