Norge under nazityska ockupationen 1940-1945 har traditionellt framställts som en hjältesaga, om tappra norska motståndsmän. Men ny forskning och ny litteratur gör ockupationshistorien mer komplicerad. För de flesta vanliga norrmän var ockupationsåren en vardag, i gråzonen mellan motstånd och medlöperi. Motståndsrörelsen var komplex och 1942 drabbades Norges judar av Förintelsen. Hur reagerade det norska samhället på det? Ola och Henrik gästas av författaren Marte Michelet, som skrivit boken...

Sverige diskuterar gärna "vår mörka historia som vi föredrar att tala tyst om", trots att sådan självkritisk debatt ständigt återkommer. Särskilt angående Sverige under andra världskriget talas ofta om svensk omoral och skuld. Men hur förhåller sig historiker till moralfrågor? Och kan nutiden lära av historiens moraliska erfarenheter? Historikern Mattias Tydén diskuterar med Henrik Arnstad och Ola Larsmo. Ljudtekniker: Per Juhlin. Studio: Beppo (tack!).

USA har kallats för ett grannland till Sverige. Länderna har en mycket nära relation, på flera sätt. Professor Dag Blanck, USA-expert vid Uppsala universitet diskuterar USA:s nationella identitet, amerikansk populism och de svensk-amerikanska relationerna tillsammans med Henrik och Ola.

Sverige är nästan en ö och landets öden har till stor del varit beroende av haven. Handel, sjönäringar, varvsindustri och fiske har inneburit löften. Främmande krigsflottor har inneburit hot. Ändå seglar Sveriges maritima historia i bakvattnet av den landbaserade. Ola och Henrik samtalar med maritimhistorikern professor Leos Müller.

Irlands historia i Europas västra periferi är på många sätt unik. Landets förflutenhet präglas av ett minst sagt problematiskt förhållande till Storbritannien. Uppror, svält, inbördeskrig, våld och kamp för självständighet. Experterna Ola Larsmo och Stephen Farran-Lee samtalar med Henrik Arnstad.

Att försöka beskriva Rysslands historia och förhållandet till väst utgör ett minfält. Antingen blir man kallad rysk propagandist eller agent för rysshat. Vi tar hjälp av experten Helene Carlbäck, docent i historia, för att berätta om den ryska historien. Från 800-talet fram till idag. Om imperiet, revolutionerna och Sovjetunionen. Och tiden därefter. Rekordlångt avsnitt, men vi lovar att det är intressant!

Adolf Hitler är en av världshistoriens mest kända personer. Dagligen ser vi honom på tidningsomslag, i TV-program och allehanda andra mediesammanhang. Men vad vet vi om Hitler? Vi tar hjälp av historikern och Hitler-experten Mikael Nilsson, som källkritiskt granskat den enorma mängd forskning som omger Hitler.

Myndigheten Forum för levande historia bildades 2003 och har, enligt svensk författningssamling, till uppgift "att främja demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter" genom att informera om "Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten". Men vad kan staten fastslå som lämplig kunskap? Hur går en sådan politisk process till? Finns det några gränser? Vi samtalar med historikern Ingrid Lomfors, som är chef på myndigheten sedan cirka ett år tillbaka.

För exakt 50 år sedan hade TV-serien Star Trek premiär i amerikansk TV och erbjöd hopp om en fantastisk framtid. Optimismen hade politisk legitimitet. Idag lever vi tvärtom i pessismens tidevarv. Men hur har optimismen fungerat som politisk idé i historien? Detta diskuterar Ola Larsmo och Henrik Arnstad.

Podcast-revolutionen har på kort tid förändrat medielandskapet via radioprogram, inte minst angående förmedling av historia. Henrik och Ola samtalar inför publik på Historiska museet med Malin Åkersten Triumf, producent av den mycket populära podden "Den blå hästen", samt Björn Lundberg, doktorand i historia vid Lunds universitet och en av producenterna till podden "Lite Passé".

Sveriges historiska förhållande till slaveriet under 1700-talet och 1800 debatteras ofta, men det har varit ont om forskning. Vi samtalar med forskaren Fredrik Thomasson vid historiska institutionen på Uppsala universitet.

Folkmord (genocide) är modernitetens mörka följseslagare. Varför deklarerar mänskligheten ständigt "aldrig mer", för att i nästa minut tillåta nya folkmord? Docenten och socialantropologen Ivana Maček, expert på "massive political violence", hjälper Ola Larsmo och Henrik Arnstad att reda ut begreppen. Vi minns även nationalismforskaren Benedict Anderson (1936-2015).

Om historiska monument i offentligheten. Nationalism, nationell terapi och Raoul Wallenberg. Gäst är fil.dr. Tanja Schult vid Stockholms universitet. Bilden föreställer Anne Frank-monumentet.

Som alla vetenskapare använder historikern teori i forskningen. Men vad är egentligen historieteori? Kan man inte bara ta reda på hur det var förr och skriva det? Och vad är egentligen postmodernistisk historieteori, som ofta kritiseras i debatten? Varför hänvisas ofta till den franske akademikern Michel Foucault? Detta diskuterar Ola Larsmo och Henrik Arnstad med historikern fil.dr. Hossein Sheiban.

Sveriges rasbiologiska institut (Statens institut för rasbiologi) grundades redan 1922 och existerade ända fram till 1958. Institutet har blivit en symbol för den svenska rasismen och dess existens används ofta i den dagspolitiska debatten. Ola Larsmo och Henrik Arnstad samtalar om Sverige, rasbiologin och rashygien.

Podcasten "En svensk tiger" inspelad inför publik på Historiska museet i Stockholm lördag 7 mars 2015. Ola och Henrik samtalar om hur museerna användes för att skapa nationalkänsla under 1800-talet och om dessa (oftast) statliga institutioners fortsatta roll som forum för synen på historien.

Yttrandefriheten är en självklar del av det moderna demokratiska projektet, från 1700-talet och framåt. Ola Larsmo och Henrik Arnstad diskuterar hur detta har gestaltat sig, hur striden har förts -- men också om yttrandefrihetens problematiska sidor och om hur rasistiska publikationer banade väg för Förintelsen.

Utanför Uppsala ståtar det mer än tusen år gamla fornminnet Uppsala högar. Det har i sig ingenting med modernitetens politik att göra, men arkeologen fil.dr. Magnus Alkarp har forskat i hur högarna använts politiskt under 1900-talet, inte minst av antidemokrater och nazister. Med Ola Larsmo och Henrik Arnstad. Avsnittet tillägnas minnet av vår lyssnare Hanna Fange.

I Sverige dröjde det längre än i omvärlden, innan kvinnor blev betraktade som fullvärdiga medborgare med rösträtt. Första valet ägde rum först 1921. Men hur gick det till? Vi gästas av professor Christina Florin, historiker specialiserad på ämnet.

Ola Larsmo och Henrik Arnstad samtalar om processen som 1917-1921 förvandlade Sverige till en demokrati. Om arbetarrörelsen (socialdemokratin), liberaler och konservativa i strid och i samarbeten. Och varför har Sverige glömt bort det dramatiska året 1917?

Islam och islamism är store debattområden i nutiden. Med hjälp av fil.dr. Hossein Sheiban går vi igenom den muslimska världens moderna politiska historia och dess nutida konflikter och utmaningar, exempelvis representerade av jihadister som ISIS.

Diskussion om yttrandefrihet och antinazism i Sverige under andra världskriget -- och om de som idag hyllas som de nationella hjältarna 1939-1945, ur detta perspektiv. Mest om Karl Gerhard men vi tar även upp Torgny Segerstedt, Israel Holmgren, med flera.

Mitt i det politiska chocktillståndet efter fascismens valframgång i Sverige går vi igenom hur antisemitismen sett ut -- i Sverige och i Europa. Vi talar om hur judehatet fortsätter påverka både det nutida samhället i stort och andra delar av rasismen, exempelvis islamofobin.

Valspecial! "En svensk tiger" tar hjälp av Sveriges främsta fascismforskare, docenten i historia Lena Berggren, för att förklara det svenska svartbruna arvet. Fascister, antisemiter och antidemokratisk höger. Från mellankrigstiden ända fram till dagens Sverigedemokraterna och deras komplicerade ideologiska resa. Kort sagt: allt du behöver veta supervalåret 2014! Med Ola Larsmo och Henrik Arnstad.

Finlands 1900-talshistoria förblir ett öppet sår. Tystnad, politik och nationalism har styrt berättelsen om inbördeskrig, alliansen med Nazityskland och den egna identiteten. Men finsk historia hänger intimt samman med den svenska. Det var i Finland 1918 som den svenska högerextremismen föddes, till exempel. Ola Larsmo och Henrik Arnstad samtalar.