Vilka spår finns kvar ett kvartssekel efter kommunismens fall? Och varför längtar en del rumäner tillbaka till Ceauescus dagar? I serien EU-migranterna följer vi de svenska journalisterna Aaron Israelson och Nana Håkansson som har lämnat Sverige för att bo och arbeta i Rumänien. Aaron ska starta en gatutidning i Bukarest som ska säljas av fattiga romer, medan kulturkvinnan Nana minglar med kultureliten och skriver på ett ett filmmanus som hon tänker ska bli en del av den nya rumänska filmvågen. Dagens program handlar om kommunismens spår och hur kommunisttiden påverkar Rumänien i dag ett kvartssekel efter det att diktatorn Nicolae Ceauescu störtades i Östblockets enda blodiga revolution. Som femtonåring greps Nina Moica på en skolbal och dömdes till tjugo års fängelse för att ha varit medlem i en regimkritisk ungdomsorganisation. Tre miljoner rumäner var under kommunismen, 1947 1989, politiska fångar. 800 000 dog i fängelse. Nina Moica kommer till studion för att berätta om mardrömmarna hon har än i dag. En annan person som råkade illa ut var Vasile Burtea, romsk intellektuell och dissident. Han greps och misshandlades efter en demonstration i Braov på åttiotalet. Men trots detta saknar han delar av Ceauescus Rumänien. Aaron berättar om det han inte saknar från kommunismen taggtrådstoapapper. Nana pratar om varför Blekinge är Sveriges svar på Rumänien. Lyssnarna får också veta hur det går med Aarons entreprenörskap och kulturkvinnan Nanahar fått en mentor. Dessutom blir det ett besök i ett så kallat Escape Room, där programledarna betalar för att bli inlåsta i ett simulerat kommunistiskt fängelse. Programmet EU-migranterna produceras i Nana Håkanssons lägenhet i Bukarest och är en mix mellan köksbordstalkshow och reportageradio från gator och salonger. Producent: Tommie Jönsson Programserien EU-migranterna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.