I nionde avsnittet har Hedvig och Lydia blivit oroväckande drabbade av Ulf Lundell. Är det ett uttryck för personlig mognad? Språkets glädje? Kreativitetens under? Eller något helt annat? Det handlar om kärlekslängtan och frihetssträvan, manlighet, berusning och missbruk, vådan av alltför vidlyftigt fantiserande om den man tror sig förälskad i och det här med att ha ”ett riktigt jobb". Dessutom lite tveksamma tips från Jack om hur man hanterar ångest.  Musik av Linus Lahti.