I fjortonde avsnittet av "Har du inte läst den?" tar sig Hedvig och Lydia an denna pjäs från 1912, där särskilt den störige fonetikprofessorn Higgins gör intryck. Vad vill människan egentligen? Varför blev GBS själv så upprörd över filmatiseringarnas s k lyckliga slut att han skrev ett klargörande efterord (som för övrigt kan användas som en slags självhjälpstext i kärlekslivet)? Och varför gör man bäst i att akta sig för män med ett alltför stort intresse för bläckfiskar?