Vissa hundraser kan inte gå eller andas ordentligt och medellivslängden hos vissa raser är flera år kortare. Hur bryter man trenden av extremavel? Hör experterna diskutera denna känsliga fråga. Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt diskuterar det överdrivna avelsarbetet som lett till välfärdsproblematik hos flera hundraser. Hundpodden Vår Bästa Vän bjuder in Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund och en av initiativtagarna bakom "Trubbnosuppropet" som drev kravet på sundare avel gentemot Svenska Kennelklubben, och Helena Skarp, avdelningschef på avdelningen för avel och hälsa på Svenska Kennelklubben, men även etologen Ingrid Tapper som berättar om hundavelns för- och nackdelar. Veterinärer som Johan Beck-Friis får i dagsläget ta hand om hundar som tagit skada av för extrem avel där målet varit att hundarna ska vinna priser för sitt utseende, som den utpräglade brukshunden schäfern idag finns i utställningsvariant med "räkstjärt". Sommaren 2015 skrev 595 veterinärer under ett gemensamt upprop för att visa sin frustration över extremavelns negativa effekter och detta ledde till att Svenska Kennelklubben utökade sitt samarbete med veterinärer, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Sveriges Lantbruksuniversitet. Etologen Ingrid Tapper menar att kortnosiga hundar är sämre på att klara av värme än andra hundar eftersom de har svårt att reglera sin kroppstemperatur genom näsa och mun. Men var går gränsen för djurplågeri? - Gränsen går när en hund inte kan utföra sitt naturliga beteende, som att vara ute en varm dag utan att dö eller att de ens kunna gå på sina ben, säger Ingrid Tapper.