Avsnitt #13 av Ikigaipodden har som tema stolthet.🧡 Vi tänker att stoltheten sitter i kroppen och speglar sig på utsidan. Att det syns och känns när vi är stolta och står upp för oss själva. I det stora och i det lilla.  Vi putsar våra auror och skalar av ett lager till - tar kliv på våra ikigairesor. Anna känner stolthet över att ha gått ner i arbetstid och tagit ett stort steg genom att påbörja akupunktörsutbildning, att ha stakat ut en riktning -  igen.  Malin är stolt över att hon är snäll mot sig själv som ny hundägare och anpassar sig utifrån den fas som hon är i just nu. Ser på det med kärlek när det inte blir som hon har tänkt sig. Fascinerande med våra ikigairesor är att helt plötsligt faller allt på plats. Där och då finns det inget alternativ. Riktningen blir tydlig och rädslor och intellektet får som inte någon plats. Det är nu jag ska ta kliv vidare mot drömmen. Jag har inte alla svar framåt men jag vet att det är det här klivet jag ska ta. Både helt underbart och läskigt när det händer. Vi pratar även om att, när saker och ting har landat i kroppen som stolthet, då blir det inte skryt - då blir det kärleksfull energi som jag ger. Och är skryt då stolthet som inte har landat? Bra fråga. Hur som helst, att känna stolthet både för sig själv, för sin ikigairesa, för sin familj, för sina nära och kära - är en viktigt pusselbit för att finna och leva sin ikigai. Vad är du stolt över? Och har du någon stolthetslista? Allt gott, Anna & Malin