Av Mats-Ola Larsson Idag släpper vi en podd om styrmedel. I samtalet medverkar miljökonsult Magnus Nilsson, Pia Sundbergh från Trafikanalys och professor Sverker Carlsson Jagers från Göteborgs universitet. Poddens innehåll 00:00-05:20 Mats-Ola Larsson gör en kort genomgång av kommissionens nya förslag på transportområdet (se nedan). 05:20-21:40 Magnus Nilsson är fristående miljökonsult med mångårig erfarenhet av Sveriges och EU:s miljöpolitik. Han hjälper oss att analysera effekter av Kommissionens paket på fordon och drivmedel. Magnus ger en bild av ett ambitiöst styrmedelspaket. Om de genomförs kommer förslagen påverka fordon och infrastruktur ordentligt. 21:40-33:20 Pia Sundbergh är analytiker och utredare på Trafikanalys. Hon berättar hur styrmedel bör utformas för att ge goda effekter och hur de kan analyseras. Några faktorer hon lyfter upp är: Vem gynnas och vem förlorar? Kostnadsnytta, rekyleffekter och effekter på andra mål. Hade andra styrmedel gett samma effekt billigare? Och inte minst, hade detta hänt ändå? 33:20-50.01 Professor Sverker Carlsson Jagers från statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet berättar vad forskningen säger om allmänhetens acceptans och tilltro till styrmedel. Han beskriver vilka faktorer som påverkar acceptansen hos olika grupper. Hur viktig är känslan av rättvisa, aspekten tätort-glesbygd, hög-låginkomsttagare och liknande? Det finns några tumregler för att ge politiska styrmedel hög acceptans där tillit, transparens och upplevd rättvisa och proportionalitet är några. EU-kommissionens förslag i korthet EU-kommissionen har tagit fram ett åtgärdspaket som svar på EU-politikens mål att minska unionens klimatpåverkan med 55 procent år 2030 (relativt 1990). EU-målet kallas ”den gröna given” och kommissionens förslag kallas ”55-procentspaketet” Antalet tillgängliga utsläppsrätter i EU:s gemensamma handelssystem ETS föreslås minska snabbare. Mer av flygets utsläpp ska ingå. Utsläpp från sjöfarten ska föras in i handelssystemet. En koldioxidavgift föreslås på vissa importvaror. De nationella utsläppsminskningarna ska gå snabbare. Kraven ska skärpas på fordon och infrastruktur för drivmedel. En genomgång av paketet i korthet finns här [1]. Separat utsläppshandel för vägtransporter Utsläppen från vägtransporter och bostadsuppvärmning ingår inte i utsläppshandeln ETS utan ingår i de nationella kraven att minska utsläppen, den så kallade ”ansvarsfördelningen”. Kommissionen föreslår nu att de ska föras in i en separat, ny utsläppshandel från 2026. Dessa utsläpp kommer dock fortfarande på något sätt ligga kvar inom EU-ländernas nationella mål. Hur ett EU-gemensamt handelssystem kommer att samordnas med nationella utsläppsmål har jag inte lyckats förstå utifrån de dokument jag hittat hittills. Vi får återkomma. [2], [3], [4] Nollutsläpp från lätta fordon 2035 EU-kommissionen vill skärpa koldioxidkraven på nya bilar. Utsläppen år 2025 föreslås vara 55 procent lägre (nya personbilar) respektive 50 procent lägre (lätta lastbilar) än nivån 2021. Detta är en väsentlig skärpning jämfört med dagens 15-procentkrav. Till år 2035 föreslår EU-kommissionen nollutsläppskrav för nya lätta fordon. [5] Krav på laddställen Direktivet om infrastruktur för alternativa drivmedel föreslås skärpas rejält. Varje medlemsland ska se till att det finns publika laddställen som motsvarar minst 1 kW laddeffekt per registrerad fullelektrisk bil och lätt lastbil i slutet av varje år. För laddhybrider föreslås ett krav på det måste finnas 0,6 kW laddeffekt per lätt fordon. Man föreslår krav som säkerställer tillgång till laddare längs Europakorridorerna i TEN-T-nätverket. Där ska finnas snabbladdare för personbilar på minst var