Idrotten tillskrivs extremt många positiva egenskaper så som god kamratskap, ett positivt tänkande och alla fördelar det innebär med att vara en vältränad människa. Vi hyllar den fysiska och psykiska styrka det innebär att vara elitidrottare, goda egenskaper som värderas högt i vårt samhälle. Idrotten räddar ungdomar på glid, främjar folkhälsan och är positiv PR för en nation. Det finns ingen hejd på vad idrotten kan åstadkomma, eller? Pokal handlar den här veckan om idrottens seglivade rykte om att vara så god. En idrottshjälte porträtteras nästan alltid som glad och positiv. Men varför då? Vi hyllar en person som når sitt mål genom att pressa gränserna för vad som är möjligt för en människa att prestera men handlar det om goda egenskaper? För det är inte alls säkert att den som vinner är särskilt glad eller god. Pokal möter kanotisterna Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson som vid de olympiska sommarspelen 1996 tog guld tillsammans i K2 på 500 meter. Samma år tilldelades de Svenska Dagbladets bragdguld. Det var två vinnare som gled i mål, en sommardag i Atlanta, USA 1996, men bakom framgången fanns en infekterad konflikt som hade pågått under flera år och som gjorde att drivkrafterna för att vinna inte var särskilt sportsliga.  Alla har vi sett intervjuer på TV med idrottare som trots efter en bitter förlust visar upp en överdrivet positiv inställning till den egna prestationen, en effekt av ett evigt tränade i ett positivt tänkande för att klara av den extrema utmaning det innebär i att vara elitidrottare.    Pokal har träffat Stig Wiklund, mental coach som berättar om sin mentala träning med flera av våra mest framgångsrika idrottare i Sverige. Att lära sig styra sina tankar och tänka som en vinnare.  I Pokalstudion sitter Helena Tolvhed, doktor i historia, Emma Lukins sportjournalist på nyhetsbyrån TT och Eva Erman, docent i politisk filosofi.  Programledare: Moa Svan I redaktionen: Erik Sjölin och producent Anna Åkerlund