I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med professor Kajsa Ahlstrand om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas). I samtalet reflekterar de kring det missionsarv som svenska kyrkor och samfund har och varför det är viktigt att kunskapen om den missionsverksamhet som har bedrivits inte faller i glömska. Är missionsverksamheten som har bedrivits ett arv för kyrkorna att vara stolta över? Vilka...

I avsnittet samtalar Sara Fransson med ärkebiskop emeritus Anders Wejryd om hans avhandling ”Lutherhjälpen som försvann”. Vad gick förlorat i frivilligengagemang när Lutherhjälpen och Svenska kyrkans Mission integrerades in i kyrkans organisation? Vad gör varumärkesarbete med verksamheter som bygger på delaktighet?  Och vilken roll hade forskaren själv i processen som ledde fram till att Lutherhjälpen försvann?  Samtalet aktualiserar även vikten av att kyrkan är global i sitt uppdrag.

Vilka föreställningar om kvinnor, män och barn kommer till uttryck i de bibliska texterna? Hur har feministiska perspektiv och maskulinitetsforskning påverkat bibelforskningen? Och vilken roll spelar Bibeln i samtidskulturen? I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med Mikael Larsson om hans forskning gällande bibelbruk och bibeltolkning.

Sara Fransson och Frida Mannerfelt, doktorand i praktiskt teologi på Enskilda Högskolan samtalar om studien ”Svensk frikyrklighet i pandemin”. Hur har delaktigheten förändrats i både Svenska kyrkan och i fyra jämförande frikyrkosamfund? Och hur har Svenska kyrkan förändrat sin digitala närvaro under nästan två år av restriktioner? Därtill – vad kan Svenska kyrkan lära av frikyrkorna inför framtiden?

Hur ser det ideella engagemanget ut inom Svenska kyrkan? Hur har det påverkats av pandemin? Vilka är motiven till att engagera sig ideellt? Och vilken roll spelar de ideellas sociala bakgrund och religiositet? Forskaren Sara Fransson i samtal med Jan-Olof Nordström, Ideellt forum, om en ny forskningsrapport. Rapporten har titeln ”Av fri vilja på fri tid - Ideellt arbete i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet på 2020-talet.” 

I avsnittet samtalar Johannes Zeiler och Kristina Helgesson Kjellin om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas), med ett särskilt fokus på hur svensk mission i olika länder har bidragit till framväxten av teologiska utbildningsinstitutioner. Hur gick det till när dessa utbildningar växte fram? Hur har relationer mellan olika aktörer, både lokalt och globalt, tagit sig uttryck inom fältet teologisk...

Andreas Sandberg och Kristina Helgesson Kjellin berättar utifrån rapporten “En “riktig” begravning? Förändring i begravningsseden inom Svenska kyrkan 2010-2020" om några av de förändringar i begravningsseden som har accelererat under det senaste decenniet. Varför ökar antalet borgerliga begravningar? Vad vet vi om det som brukar kallas för “direktbegravningar”? Hur har coronapandemin påverkat begravningsseden? Och vilken roll kan Svenska kyrkans spela framöver när begravningspraktiker...

Vad innebär det att “göra teologi”? Och varför är det viktigt? I avsnittet berättar Jonas Ideström om sin nyligen utgivna bok (Ikoniska kartor, Verbum 2021), där han utforskar teologi som något som görs i församlingars vardag. Han beskriver hur bibliska berättelser kan användas som “ikoniska kartor”, liksom varför den franske antropologen och sociologen Bruno Latours perspektiv kan hjälpa oss att bli medvetna om “den moderna blickens tudelningar” och hur det påverkar hur vi förstår vad...

Caroline Klintborg berättar utifrån sin nya bok “Avstånd Delaktighet Längtan. Gudstjänst i en tid av religiös förändring” (Artos förlag) om den gudstjänstsatsning i Asarums pastorat som hon som forskare har följt under två års tid. Satsningen gjordes med tanke på att öka antalet gudstjänstdeltagare, liksom deras upplevda delaktighet. Satsningen gav inte de effekter som man hoppades på i pastoratet, men hur blev det istället? Och vad kan församlingar som bär på liknande funderingar lära sig av...

Frida Mannerfelt och Alexander Maurits berättar utifrån boken ”Kallelse och erkännande – berättelser från de första prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan” (Makadam förlag) om det unika källmaterial med 34 av de första prästvigda kvinnorna som de har fått tillgång till och som har lett fram till den här boken. I breven framkommer berättelser om vägen fram till prästvigning och de första åren i församlingstjänst. Boken handlar om dessa kvinnors egna berättelser om kallelse och erkännande.

Cecilia Nahnfeldt berättar utifrån den nya antologin ”Contemporary Christian-Cultural Values. Migration Encounters in the Nordic Region” (redaktörer Cecilia Nahnfeldt och Kaia Rønsdahl Schulz, Routledge) om lokala exempel som visar på integration i praktiken, om maktdimensioner i gästfrihetspraktiker och hur begreppet dialogisk gästfrihet kan utmana rådande makthierarkier.

Jan Grimell berättar om sin postdoktorforskning i institutionssjälavård mot bakgrund av de två nyligen publicerade böckerna ”Uniformer, identiteter och militära själavårdare” och ”De osynliga krigarna i fredssamhället” (Artos). I avsnittet ger Jan glimtar från böckerna och beskriver bland annat de särskilda utmaningar som det innebär att verka som själavårdare i en militär kontext, samt hur begreppen moralisk skada och andlig skada kan bidra till förståelsen av veteraner som lider

Redaktörerna Johanna Gustafsson Lundberg och Frida Mannerfelt berättar om antologin ”Människa och kristen idag”. Vad är skapelseteologi? Och hur kan den skapelseteologiska traditionen bidra med perspektiv på nutida utmaningar så som digitalisering, polarisering och pandemier? Antologin bjuder på kapitel som både knyter an till den skapelseteologiska traditionen, men som också utmanar den, vilket beskrivs närmare i samtalet. De intervjuas av Kristina Helgesson Kjellin.

Ett samtal om delaktighet som nyckelbegrepp för teologi och samhälle. Trons liv är ett liv i delaktighet både i skapelsens vånda och förnyelse. Teologins roll i några av vår tids stora utmaningar reflekteras: pandemi, klimatkris och migration. Med utgångspunkt i en ny bok om en delaktighetens teologi (”Eine Theologie der Teilhabe” Leipzig 2020) samtalar Jakob Wirén med Michael Nausner, systematisk teolog och forskare vid kyrkokansliet i Uppsala.

Sara Fransson berättar utifrån den nyss publicerade forskningsrapporten ”Svenska kyrkan online” om de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen innebär för Svenska kyrkan både nu och framöver. Coronapandemin har påskyndat denna process och Sara berättar om hur den svenska situationen skiljer sig från andra länder. Studien är en del av det internationella och ekumeniska forskningsprojektet Churches Online In Time Of Corona (CONTOC). Intervju med Sara Fransson, intervjuare Kristina He

Jakob Wirén ger några inblickar i sin stora bok ”Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet”. I denna bok ger Jakob en uppdaterad överblick över den religionsteologiska diskursen, för en kritisk diskussion om kristendomens förhållande till judendom och islam och undersöker hur religionsmöten fungerar i några av Sveriges interreligiösa råd. Jakob Wirén är docent i systematisk teologi och teologisk sekreterare till ärkebiskopen. Intervjuare

Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, berättar om sitt intresse för ledarskapsfrågor, där hon ser likheter mellan att coacha skidåkare och att vara biskop. I ett samtal utifrån antologin  ”Så är det inte hos er. Kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld” (Verbum 2020) förklrara hon varför ett andligt ledarskap även är ett teologiskt ledarskap. Intervju med Karin Johannesson, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Utifrån sin artikel publicerad i DN, 19 juni 2020, reflekterar Mikael Kurkiala över den rådande coronapandemin och dess konsekvenser. Innebär pandemin en möjlighet att förändra hur vi lever våra liv och hur vi relaterar till varandra? Eller kommer vi, när pandemin klingar av, att återgå till samma livsmönster som innan? Går det att känna hopp i den situation som vi befinner oss i? Och vilken roll kan kyrkan spela? Intervju med Mikael Kurkiala, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.

Utifrån fältstudier som har genomförts i en svenskkyrklig församling dit det kommer många kristna från Irak och Syrien berättar Kristina Helgesson Kjellin om olika förståelser av och uttryck för gästfrihet. Måltidens viktiga betydelse, kyrkans rum som ett möjligheternas rum men också som ett sårbart rum, liksom vikten av att positionerna ”gäst” och ”värd” får variera, är teman som lyfts i samtalet. Intervju med Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Jan Grimell.

Kristina Helgesson Kjellin och Jan Grimell diskuterar vad identiteter kan vara, hur de kan ta sig uttryck och hur de kan förändras i övergångsprocesser, kriser eller existentiella konflikter. Detta illustreras med exempel tagna både ifrån det levda livet och ifrån Bibelns berättelser. Intervju med Jan Grimell, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.

Samtalet handlar om pågående forskning om prästers professionella lärande i Sverige, Norge och Danmark. Samtalet belyser bland annat hur man kan förstå lärande och om skillnader mellan de tre olika folkkyrkokontexterna. Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Cecilia Nahnfeldt.

Samtalet handlar om pågående forskning om social innovation i Svenska kyrkan. Vad är social innovation och hur ser det ut i Svenska kyrkan? Intervju med Cecilia Nahnfeldt, intervjuare Jonas Ideström.

Ninna Edgardh berättar i denna podd om sin bok Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning (Verbum 2019). Kyrkans omsorgsansvar beskrivs som en central del av evangeliet och att det behöver uppvärderas. Det är ett ansvar som blir än viktigare i en tid som präglas av en ”omsorgens utmattning”. Ett led i att kunna bli en ”diakonins kyrka” är också att uppmärksamma ett underordningsmönster vad gäller kön. Ninna Edgardh intervjuas av Michael Nausner.

Med sekularisering har ett gemensamt existentiellt språk allt mer nedmonterats och människans meningsskapande förvisats till samhällets marginaler och privata rum. Med utgångspunkt i boken När själen går i exil: modernitet, teknologi och det heliga (Verbum 2019) kretsar detta samtal kring människoblivandets villkor i en tid präglad av växande andlig språkförbistring. Jonas Ideström samtalar med bokens författare, Mikael Kurkiala.

Ett samtal om hur nation, stat och världsmedborgarskap förhåller sig till varandra. Om det en gång fanns tvång till tro har det nu bytts mot krav på icke-tro. I ett pluralistiskt samhälle blir det viktigt att sträva efter porösa gränser och ifrågasätta egocentrisk etno-nationalism. Luther kan här läsas mot Luther för att betona en pågående skapelse och alla människors helighet, som en framtidsvision för större delaktighet. Intervju med Elisabeth Gerle, intervjuare Michael Nausner.