Avsnittet är inspelat live inför publik på Birka. I avsnittet diskuteras bilden av “Vikingen” och hur den använts som ideal under de senaste 200 åren och använts för att skapa olika gemensamheter. Kanske kan arkeologisk kunskap och praktik vara en viktig ingrediens för att skapa ett mer inkluderande användande av vikingatiden och skapa en större gemensamhet som innefattar fler människor? Kontakt: [email protected] eller...

Med anledning av Göteborgs 400-årsjubileum pratar vi om en av stadens äldsta boplatser som vid sin upptäckt kom att förändra synen på stenåldern i området. Nya undersökningar av Sandarnaboplatsen har gett fördjupade kunskaper om denna 10 000 år gamla boplats. Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Referenser Alexandersson, Henrik & Persson, Maria 2021. Göteborg 400 år - Platser med historia, Fornminnesföreningen i Göteborg.  Andersson,...

Vi grottar ner oss i den vanligaste dateringsmetoden inom arkeologin och pratar om vilka fördelar och begränsningar den har. C14-metoden har med rätta kallats för en revolution inom den arkeologiska vetenskapen. Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Referenser Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur. Vill du C14-datera något kan du göra det t.ex. här:...

Ett kortare avsnitt om en ovanlig fornlämningstyp. Hällmålningar vittnar om ett samhälle där jakten har haft en central roll. Vad kan tusentals år gamla bilder berätta om den tid och de människor som en gång målade dem? Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Referenser: Aronsson, Kjell-Ake och Ljungdahl, Ewa, 2000, “Nyupptäckta hällmålningar i Jämtland och Härjedalen : bevarande, dokumentation och tillgänglighet” Fornvännen 95 Burenhult, Göran...

Arkeologipodden kommenterar och funderar kring den stora arkeologinyheten om ett spektakulärt depåfynd av en stor mängd bronsföremål som hittats strax utanför Alingsås. Vilka frågor väcker fyndet och vad kan man tänka sig att det får för betydelse framöver? Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Referenser: Burenhult, Göran (red.) 1999. Arkeologi i Norden 1 + 2, Natur och Kultur. Thedéen, Susanne 2010, “Demonstrativa depositioner -...

Tillsammans med arkeologen Benjamin Grahn Danielsson från Picea Kulturarv pratar vi om hur man inom arkeologin använder sig av olika relativa dateringsmetoder och vilka möjligheter det innebär.  Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden   Referenser Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur. Gräslund, Bo. 1974. Relativ datering. Om kronologisk metod i nordisk arkeologi. Institutionen för arkeologi och antik historia,...

Arkeologipodden reflekterar loss och svävar ut i tankar och funderingar om hur vissa fornlämningar får ett annat utseende och innebär en annan upplevelse när de är täckta av ett snötäcke. Frågan är om denna skillnad betydde något för de forntida människorna? Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Musik av Sound Nobel

I många fall har gravrösen fått vara sinnebilden för den tid som vi kallar för bronsåldern. Här tittar vi närmare på vad ett gravröse är, hur det ser ut och vad det kan berätta om den tid som det uppfördes i. Vi diskuterar också bilden av bronsåldersröset som fenomen och konstaterar att allt kanske inte alltid är vad det verkar vara. Nu kör vi Arkeologipodden mot röset! Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Referenser: Artelius, Tore 2005....

Kartor är ett viktigt verktyg för förståelsen av det historiska landskapet. Tillsammans med arkeologen Daniel Gunnarsson från Picea Kulturarv djupdyker vi i den historiska kartskatten som finns i Sverige och pratar om hur de kan användas inom den arkeologiska verksamheten. Tyvärr fick vi problem med ett störande ljud mot slutet av inspelningen. Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Referenser: Litteratur Cserhalmi, Niklas, 1998. Fårad mark -...

Med andra världskriget i hasorna gjordes en av Englands mest remarkabla utgrävningar under sommaren 1939. Fynden som båtgraven innehöll fortsätter att fascinera arkeologer och historieintresserade än idag. Vi tar en närmare “titt” på några av fynden och funderar på vad de kan berätta. Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden   Referenser Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 2, Natur och Kultur. Cunliffe, Barry (Red.), 2001, The oxford...

Varför var Bohuslän målet för en särskilt utsänd arkeologisk expedition av självaste Heinrich Himmler 1936? Vad förväntade man sig att finna där? I detta avsnitt dyker vi ner i arkeologihistorien för att se om svaren kanske finns där.    Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden    Referenser: Historiepodden, nr 329 - SS och den vilda jakten på Germania Olsen, Bjørnar, 2003, Från ting till text - Teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning,...

Fornborgar kan på ytan se ganska likartade ut. Men när man tittar närmare så visar det sig att det inte alls är så enkelt att förklara vad de en gång har haft för funktion.  Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden

Inledningen på temaserien om arkeologiska dateringsmetoder handlar om strandlinjekurvor. Ett geologiskt fenomen som kan användas som verktyg för att säga något om hur gamla vissa fornlämningar kan vara. Men det är mer komplicerat än vad man trott. Dessutom lite om Dalarnas äldsta skalle.

Skålgropar har förbryllat och fascinerat människor i hundratals år. Vad är det för något och vad kan vi idag tro att de har använts till?  Kontakt: [email protected] eller www.facebook.com/arkeologipodden

Arkeologipodden ser dagens ljus under hösten/vintern 2020/2021. En introduktion till tanken bakom podden. Kontakt: [email protected] eller https://www.facebook.com/arkeologipodden