Strålsäkerhetsmyndigheten mäter regelbundet hur människor exponeras för radiovågor från mobiltelefonmaster. Strålsäkert följer med på en mätning i Solna och Sundbyberg och tar reda på hur man mäter och varför man gör det. Vi får också en lektion i grundläggande strålningsvetenskap med fokus på elektromagnetiska fält. Medverkande: Karl Herlin och Tanzim Kawnine som båda jobbar med elektromagnetiska fält (EMF) på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten,...

I det här avsnittet hör ni om hur det blev allt svårare att hålla fast vid den Svenska linjen, med tungvattenreaktorer och möjligheten att ta fram kärnvapen, och hur den modernare lättvattentekniken fick ett övertag. Förutom de tekniska utmaningarna med tungvattenreaktorer så låg det också politik bakom teknikvalet. USA gick i bräschen för att sprida lättvattentekniken och tillhandahålla anrikat uran under förutsättningen att det inte används för militärt bruk. Ni får också en glimt av den...

Hur kommer det sig att ett litet land som Sverige blev så tongivande inom kärnteknik och kärnkraftssäkerhet? Det, och hur själva forskningen kring kärnfysik gjorde kärnkraft möjlig handlar det här tredje avsnittet av Strålsäkerhetens historia om. Medverkande: Bengt Pershagen, AB Atomenergi, Studsvik etc.,Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet och Hans Weinberger, Agder universitet. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

I det här avsnittet av Strålsäkert får ni höra vad Strålsäkerhetsmyndigheten granskar om en ansökan om att få bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige lämnas in till myndigheten, vilka frågor som återstår att utreda och hur SSM förbereder sig. Samtalet spelades in under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna 2023. Medverkande: Karin Liljequist, chef på enheten för anläggningssäkerhet, Catarina Danestig Sjögren, chef för enheten utveckling av skydd och beredskap och Lisa Ranlöf som...

Strålsäkerhetsmyndigheten fick i augusti 2022 i uppdrag att se över förutsättningarna för ny och befintlig kärnkraft i Sverige. Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat hela regeringsuppdraget till regeringen. I det här avsnittet ska vi berätta vad myndigheten kom fram till och bena ut lite om vilka frågor som myndigheten behöver arbeta vidare med. Medverkande: Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten och Aino Obenius Mowitz som har varit projektledare för det här...

Årets rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor handlar i år om hur utemiljön på skolor och förskolor påverkar UV-exponeringen hos barn, om ozonskiktets status och om hudcancerstatistik och trender. Medverkande från UV-rådet, Veronica Höiom, vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, sekreterare i UV-rådet. Medverkade gjorde även Peter Pagels vid Linné universitetet och Tove Sandberg Liljendahl, utredare på...

Hur mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv och hur pass väl lever de upp till myndighetens krav? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi gjorde ett liknande avsnitt 2019 men det har ju hänt mycket sedan dess. Oberoende härdkylning har införts på alla reaktorer i drift, nya förskrifter har införts och omorganisationer har skett, både på myndigheten och på kärnkraftverken. 2019 handlade det om hur pass väl kärnkraftverken levde upp till alla krav under 2018 och delar...

Varje år publicerar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor en rapport där den senaste forskningen om ultraviolett strålning kopplat till hudcancer presenteras. I det här avsnittet av Strålsäkert får vi höra delar av rådet sammanfatta vad de kommit fram till. Det kommer bland annat att handla om UVC-lampor som används för desinfektion och som blivit allt vanligare i samband med Covid - 19 pandemin, om hur ozonskiktet varierat de senaste åren och om hudcancerstatistik....

Det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia handlade mest om hur röntgen och radium började användas inom vården och hur behovet av strålskydd växte fram. Nu har vi kommit till en tid när andra strålskyddsproblem började uppenbara sig. Provsprängningar av atombomber i Sovjet som förde radioaktiva ämnen till Sverige, radon i inomhusluft och en ökad användning av joniserande strålning inom vård och industri. Rolf Sievert var tidigt ute med att konstruera mätinstrument och initiera...

Den första juli 2022 införs nya beredskapszoner runt de svenska kärnkraftverken. I det här avsnittet får ni reda på varför de ändras och vilken betydelse det kommer att få. Avsnittet riktar sig främst till er som kommer att bo i någon av zonerna och som inte gjort det tidigare, men är intressant för alla som vill veta hur krisberedskapen runt de svenska kärnkraftverken fungerar. Medverkande: Jan Johansson, myndighetsspecialist på enheten för Utveckling av skydd och beredskap på...

Under flera år har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att ta fram nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer och nu är de klara. Den första mars 2022 träder de i kraft. Det här avsnittet är en inspelning av ett informationsmöte som hölls den 16 februari där syftet var att informera om varför de nya föreskrifterna har tagits fram och vad de kommer att innebära. Medverkande: Nina Cromnier, GD. Lars Skånberg, senior rådgivare, Aino Obenius Mowitz, utredare och Erik Höglund, chef för...

Det här är det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. Vi tar med er på en historisk resa och berättar hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. I det här första avsnittet får ni höra om när röntgenstrålarna upptäcktes och när radium började användas för att bekämpa cancer, något som i sin tur ledde till ett behov av strålskydd för både patienter och personal. De två första avsnitten kretsar mycket kring Rolf Sievert som var Sveriges...

Snart släpper vi det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. I Sievert och pionjärerna får ni höra om hur behovet av strålskydd växt fram i takt med användningen av röntgen och radium. Mycket kretsar kring Rolf Sievert som var den första radiofysikern i Sverige och som av många betraktas som radiofysikens fader.

Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning om svåra haverier bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur de studerar härdsmältor. Utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför forskningen är viktig, både för att öka säkerheten och för...

Antalet personer som drabbas av hudcancer i Sverige har ökat med 60 procent de senaste tio åren, incidensen ligger nu på nästan samma nivå som i Australien och Nya Zeeland som har flest hudcancerfall i världen. I det här avsnittet av Strålsäkert presenterar Strålsäkerhetmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor sin senaste rapport och resonerar om hur man kan bryta trenden. Ni får också råd för hur man kan tänka och göra själv för att minska risken att drabbas av hudcancer. Det här...

I kommande avsnitt av Strålsäkert hör ni om forskningen kring svåra haverier. Forskare på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg berättar hur forskningen går till och vad man kan göra för att mildra effekterna av en härdsmälta. Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar flera projekt inom området för att bygga upp kunskap och bibehålla kompetens i Sverige.

Den 26 april 2021 är det 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina inträffade. Vilka spår finns det kvar av nedfallet över Sverige idag och finns det mat som man inte bör äta? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi får också höra hur det går till att mäta cesium i 137 i mjölk och hur Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning av radioaktiva ämnen går till. Medverkande: Ulf Bäverstam, Pål Andersson och Sara Ehrs, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, Kettil Svensson...

Vad lärde sig kärnkraftsindustrin och Strålsäkerhetsmyndigheter av olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi? Vilka säkerhetskrav ställdes efter händelsen och hur blickar vi framåt? Det är frågor som vi ställer oss i det här andra avsnittet om kärnkraftsolyckan i Japan. Samtalet med representanter från industrin och myndigheten spelades in under den Nationella strålsäkerhetsdagen 2021, en konferens som hölls digitalt på grund av pandemin. Vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte är av...

Det är nu tio år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan inträffade. Det här är det första av två avsnitt om Fukushima olyckan som spelades in under Nationella strålsäkerhetsdagen 2021. I den här första delen får ni höra om vad som hände vid anläggning och vad konsekvenserna blev. Det handlar om hur kärnkraftsindustrin världen runt reagerade och agerade efter olyckan, hur läget är idag området till följd av olyckan och om rapporten från FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR) som...

Oberoende härdkylning (OBH) är en ny säkerhetsfunktion på de svenska kärnkraftverken. Kravet om OBH gäller från och med den sista december 2020 och är en stor säkerhetsuppdatering som kompletterar de redan befintliga systemen. I det här programmet får du höra om hur funktionen fungerar och varför den införts. Ni får också en kort genomgång om andra säkerhetssystem på kärnkraftverken som myndigheten ställt krav på tidigare, bland annat haverifiltret som kom till efter olyckan i Three mile...

I det här avsnittet följer vi med forskare ut på sjön och tar sedimentprover utanför den kärntekniska anläggningen Studsvik i Södermanland. Syftet är främst att undersöka hur olika radioaktiva ämnen beter sig i miljön och hur rörliga de är. Det här är ett av de forskningsprojekt som Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar för att öka kunskapen och vidmakthålla kompetens inom radioekologi. Medverkande: Mats Eriksson, biträdande professor, Håkan Pettersson, docent, Grzegorz Olszewski, 1:e...

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner per år. Forskningens syfte är dels att ge svar på frågor som myndigheten behöver för att kunna fatta beslut i olika frågor, och dels för att ta fram kunskap om sådant som samhället behöver för att öka strålsäkerheten. I detta avsnitt hör vi om vilken forskning som genomförs på uppdrag av myndigheten och hur vi avgör vilka forskningsprojekt som ska få ta del av anslagen. Dessutom hör vi ett utdrag ur ett panelsamtal om...

Att ta bort tatueringar, hår eller pigmentfläckar med kosmetisk laser kan orsaka brännskador om det inte utförs på ett korrekt sätt. Nu på våren är det extra viktigt att vara försiktig eftersom behandlingar med laser och IPL gör huden tillfälligt mer känslig för solen. Hur ser riskerna ut och vad kan man göra för att skydda sig frågar vi i oss i det här avsnittet av Strålsäkert. Medverkande är Augusto Zúñiga Stenberg som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Han berättar bland annat om de...

Röntgenundersökningar är ett alldeles utmärkt sätt undersöka kroppens inre. Men röntgenundersökningar innebär också att patienter utsätts för en risk eftersom den strålning som används kan ge negativa hälsoeffekter. Det finns därför en ambition inom Europa att minska antalet onödiga röntgenundersökningar och endast använda dem när det är berättigat, nyttan med att använda röntgen måste helt enkelt överväga risken. Medverkande: Lars Lindeberg, överläkare på röntgenkliniken,...