Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds Universitet Som medverkande i FN:s vetenskapliga klimatpanel och en flitig deltagare på globala miljökonferenser har Markku Rummukainen blivit en av Sveriges mest kända klimatforskare. I forskningsvardagen vid Lunds universitet ägnar han sig åt att hantera och analysera gigantiska datamängder för att upptäcka hur människan påverkar klimatet. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar han varför det numera inte råder något tvivel om att...

Inger Enkvist har i flera decennier varit en envis och kompromisslös kritiker av tillståndet i den svenska skolan. De snabbt fallande resultaten i internationella undersökningar förklarar hon framför allt av läroplaner och skolpolitik som i 50 år premierat jämlikhet framför kunskapskrav. Det har lett till en utarmning av lärarkåren och en uppluckring av ordningen i skolan som varit förödande för inlärningen. ”Den som hävdar något annat talar helt enkelt mot bättre vetande”. Paradoxen, menar...

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare, KTH Bostadskrisen i Sverige är akut och många städer planerar för en snabb expansion de närmaste åren. Men hur ska städerna byggas? Hur vill människor bo egentligen? Alexander Ståhle har forskat kring detta i många år, är en populär talare och ofta anlitad rådgivare kring hur man bäst bygger framtidens stad. En tydlig slutsats av hans forskning är att människor vill bo i en tät och kompakt stad. Han ser också en klar trend att bilarna får en mindre...

Monika Bauhr, docent statsvetenskap, Göteborgs Universitet Korruption är roten till mycket ont i samhället. Det leder till fattigdom, skapar en hopplöshet och är dåligt för miljön. Demokrati kan minska korruptionen. Men stater som blir mer demokratiska behöver inte för det bli mindre korrupta! Ibland är det tvärt om menar Monika Bauhr som länge forskat kring korruption och nu leder ett stort EU-finansierat forskningsprogram om korruption som involverar tjugo forskargrupper i femton länder. ...

Ulrika Welander, professor bioteknik, Linnéuniversitetet Biogas står för en försvinnande liten del av den svenska energimixen. Men eftersom den inte påverkar klimatet bedöms den som viktig för framtiden. Potentialen är också stor. Traditionellt sett har biogas mest utvunnits ur slam och matavfall. Ulrika Welander och hennes team forskar kring hur havsbaserade råvaror som alger och tång skulle kunna bilda biogas. Tekniken finns där, det handlar bara om att göra processen mer effektivt så att...

Ida Berts, forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Utvecklingen av nya material, in på minsta molekylnivå, kan ha en avgörande betydelse för en enskild människa. De senaste åren har nya biokompatibla ämnen, alltså material som kroppen inte stöter bort, lanserats inom sjukvården. Ett exempel är titan som används i benproteser och tandimplantat. Ida Berts forskning går ut på utveckla ännu bättre material. En viktig metod här är att "stråla" material med neutroner för att få...

Sedan valet har invandrings- och integrationspolitiken fått allt större utrymme på den politiska agendan och frågorna rankas nu som näst viktigast bland väljarna, efter skola och utbildning. En del av debatten kretsar kring vad invandringen till Sverige kostar. En nestor inom detta område är Jan Ekberg som i sin forskning satt en prislapp på hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. Det visar på stora minusbelopp men det skulle kunna se helt annorlunda ut, siffrorna är nämligen...

Anders Persson, Doktor i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Ingen konflikt i världen är så laddad, får så mycket uppmärksamhet och väcker så mycket känslor som den ständigt pågående mellan Israel och Palestina. Som forskare tvingas Anders Persson ständigt stå ut med att grupper från båda sidorna försöker använda hans argument och texter i egna syften. Det är ett bekymmer som man måste leva med, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han även förklarar varför både palestinier och...

Niklas Egels-Zandén, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet De senaste tio åren har hållbarhet och corporate social responsability (CSR) blivit modeord i näringslivet. Företagen formulerar hållbarhetspolicies, ger ut CSR-rapporter, tillsätter hållbarhetschefer och sätter upp ambitiösa CSR-mål. Men vad menas egentligen med hållbarhet och hur har företagens arbete med sociala frågor och miljö förändrats i dagens globaliserade värld där varor, tjänster, kapital...

Kajsa Falasca. Doktorand i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. I valet 2014 började de politiska partierna på allvar använda sig av sociala medier i sitt kampanjande. Det finns en del positivt i det, som en tydligare direktkommunikation mellan medborgare och politiker, menar Kajsa Falasca som forskar kring just samspelet mellan makthavare, medier och medborgare. Men att allt mer kampanjande och och politisk information sker digitalt ökar också antalet människor som inte alls tar...

Niklas Bolin, universitetslektor statsvetenskap, Mittuniversitetet Sverigedemokraterna har varit det mest framgångsrika partiet de två senaste valen. Men har partiets politik fått genomslag i verkligheten? På lokal nivå är svaret ja, där kan man nämligen tydligt se hur kommuner där SD innehar vågmästarposition är mer restriktiva mot flyktingar än andra kommuner, menar Niklas Bolin som forskar kring just partiets politiska inflytande. På nationell nivå, däremot, har inflytandet snarare varit...

Karolina Sörman, doktorand i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet Psykopati är associerat med återfall i brottslighet, inklusive våldsbrott. Psykopater kännetecknas av att vara manipulativa, impulsiva, ansvarslösa, sakna empati och ånger. Men det finns också personer med höga psykopatiska drag som kan vara framgångsrika samhällsmedborgare – modiga, charmiga och kreativa. Karolina Sörman är utbildad neurobiolog och doktorand vid Karolinska institutet. I sin forskning fokuserar...

Helena Wasling, medicine doktor i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg Att fysisk kontakt som kramar och smekningar leder till ökat välbefinnande för oss människor är ett välkänt faktum. För små barn är mänsklig närhet en absolut nödvändighet för deras psykiska och fysiska utveckling. Men vad händer egentligen i våra nervsystem när vi utsätts för fysisk beröring? Och vilken typ av beröring påverkar oss mest? Helena Wasling är utbildad sjukgymnast och forskare i neurofysiologi...

Den tekniska utvecklingen av datorer går inte bara snabbare och snabbare, datatekniken är också på väg att flytta in i den mänskliga hjärnan. Redan i dag kan vi med implantat i hjärnan stimulera mänskliga sinnen och hämma neurologiska sjukdomar tack vare datateknik. Men hur långt kan vi utveckla tekniken innan den påverkar våra känslor, tankar och värderingar? Mänskligheten konfronteras inte bara med stora existentiella utmaningar när jordens resurser avtar och klimatet förändras. Vi står...

I vardagen finns det inget viktigare verktyg för att läsa av en människa än hur den använder ord och meningar i sitt dagliga språk, det som kallas semantik. Men inom psykologin används denna kunskap sällan för att förstå en människa och kartlägga personlighetsdrag. Anledningen är att semantiken ansetts svårmätbar och därmed för osäker. Det försöker Sverker Sikström och hans forskarlag att ändra på. Med hjälp av datorer, algoritmer och modelleringar vill de genom människors språk kartlägga...

Manne Gerell. Doktorand i kriminologi vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola. Brott kopplas ofta samman med olika kategorier av människor. Manne Gerell, som i grunden är geograf, forskar kring själva platsens betydelse för brottsligheten. Han menar att det är en underskattad faktor. ”Även om det naturligtvis handlar om att vissa människor bor på vissa platser, så tror jag att platsen i sig påverkar människor och hur de agerar.” Framförallt har han studerat brott i...

Att vi äter allt sämre mat i västvärlden och att det skapar generationer av överviktiga människor är allmänt känt. Vad som är mindre omdiskuterat är att en viktig förklaring till det onda är att nya mattrender – som snabbmat och smakrik mat – är effektiva för att sätta mättnadskänslan ur spel. Vår känsla av mättnad och hunger styrs nämligen av ett komplext signalsystem i hjärnan. Det påverkas av våra gener, sömn, stress men framför allt just av vad vi äter. Charlotte Erlanson-Albertsson...

Lunds nanoteknikforskning är i världsklass och en av nestorerna här är Lars Montelius. Under 25 år har han forskat kring hur atomer och molekyler kan sättas ihop för att bilda material med helt nya egenskaper och många applikationer finns redan i våra händer i form av datorer, mobiltelefoner, ”intelligenta” klockor, google glasses mm men just nu börjar vi också se stora genombrott inom flera andra viktiga områden, bl a inom det hälsorelaterade området. ”Man kan bara skönja var gränsen...

Maja Hellsing. Forskare materialfysik, Uppsala Universitet. Moringaträdet har länge kallats för mirakelträdet. Dels för att det kan växa på torra och eländiga platser där inga andra växter överlever. Men också därför att trädets alla olika delar kan användas och komma till nytta. Det gäller inte minst Moringaträdets frön som i Afrika används för att rena vatten. Fröna får smutsen att klumpas ihop vilket gör det enkelt att avskilja. Processen är enkel och kan användas i byar där rent vatten...

Bredband, hållbarhet, urbanisering. Det är bara några exempel på kraftfulla trender som förändrar det svenska samhället i grunden. Samtidigt lever våra politiska strukturer och förvaltning kvar sedan århundranden. Vad betyder det för samhället och politikens möjligheter att styra? Det är frågor som Elin Wihlborg försöker förstå och problematisera med sin forskning. Hon och hennes kollegor har gjort studier bland annat kommuner och landsting. De analyserar hur och vilka styrmedel som kan...

Allt är politik. Att vara emot politikers makt är politik. Och att tvärt om hävda att politik bör få större plats i samhället – det är också politik. I en ny bok ger Sverker Sörlin en filosofisk syn på begreppet politik. Han förklarar varför politiken har retirerat i samhället och varför den måste återerövras. Politik, menar han, har blivit en krass strävan efter tillväxt, effektivitet och ordning. Eller har det blivit ett tröttsamt skådespel med val, partiutspel och yrkespolitiker. Inte så...

Invandring ses slentrianmässigt som att mindre privilegierade människor flyttar till ett rikt land, som Sverige, och blir underklass. Men migration är förstås bredare än så. Catrin Lundström har i sin forskning studerat svenska kvinnor som flyttar till nya länder, bland annat USA och Singapore. Det handlar i många fall om välbärgade kvinnor som flyttat på grund av jobb eller kärlek. I samtalet med Fjärde Uppgiften pekar hon på flera slutsatser som förvånat henne. Bland annat hur snabbt många...

Carl-Gustaf Thulin. Docent i populationsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Antalet människor som står utanför arbetsmarknaden växer stadigt i Europa. Det kräver nya och mer moderna metoder där traditionella arbetsmarknadsprogram inte är tillräckligt. Renate Minas pekar på hur flera europeiska länder genomfört reformer som ska hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden att komma tillbaka till arbete. En gemensam fokus i dessa reformer är att öka samarbetet mellan olika myndigheter. Ett bra exempel här är Norge. Men i Sverige ligger vi efter här. I samtalet...

Arkeologi förknippas vanligtvis med forntida utgrävningar. Att hitta och analysera fynd från historiskt viktiga platser det senaste seklet – när det redan finns så mycket bilder, skrifter och till och med vittnesmål – kan tyckas märkligt. Inte alls, menar Mats Burström, och pekar på hur materiella fynd från andra världskriget och kalla kriget kan ge värdefulla insikter. Saker kan locka fram minnen från människor och lyfta fram det vardagliga och jordnära perspektivet i en känd händelse. Som...