Om du får reda på att ditt barn är dövblint, hur skulle du hantera det? Vi möter Leif Werling, förälder till ett barn med medfödd hörsel- och synnedsättning, som berättar om sin resa. Gäst är även kommunikationspedagogen Sari Vähänikkilä som hjälpt familjen att utveckla en kommunikation med sonen. Transkribering av Att vara förälder till barn med dövblindhet

I det här programmet reder vi ut begreppet dövblindhet och hur det kan vara att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Gäster är Mattias Ehn, psykolog och forskare på Dövblindteamet, och Linda Eriksson, som är pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och själv har dövblindhet. Transkribering av programmet - Vad är dövblindhet?

Volontärbyrån förmedlar ideella uppdrag och vill att fler med funktionsnedsättning inkluderas i föreningslivet. Ett ideellt arbete ger ofta mening, sammanhang och arbetslivserfarenhet som kan leda vidare till annan sysselsättning. Vi träffar Emelie Edin, verksamhetsutvecklare, och Navid Kamyab, ambassadör för Volontärbyrån.  

Hugo Karlsson har autism och är sedan 14 år på Inuti, en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning. Tillsammans med Lotte Nilsson Välimaa, konstnärlig handledare, pratar vi om hur de tillsammans skapar förutsättningar för skapande och personlig utveckling.

Runt om i landet finns sociala företag som erbjuder arbetsträning och personlig utveckling för de som står utanför arbetsmarknaden. Nina Skobalj, 34 år, har autism och arbetstränar efter en längre sjukskrivning på Kreativ Verkstad, som är en del av M29 gruppen. Tillsammans med handledaren Kristin Nyfelt pratar vi om vad som är bra med den här typen av stöd.

Unga som har svårt att komma in i arbetsliv eller studier behöver ofta olika typer av stöd från flera håll. För att underlätta för gruppen finns så kallade samordningsförbund där kommun, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar tillsammans. Tina Claesson, samordnare på Hoppet, hjälper bland annat unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i åldern 16–35 år. Vad behöver de för att närma sig en sysselsättning?

Bland gruppen unga som varken arbetar eller studerar är unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning överrepresenterade. Vad beror det på och hur kan man bryta utanförskapet? Vi pratar med Elin Pietras folkbildningsutvecklare på Riksförbundet Attention och 21-åriga Leonardo Möller Flores som varit hemma i långa perioder men nu tagit sig vidare.

På en arbetsinriktad daglig verksamhet erbjuds personer med funktionsnedsättning sysselsättning på en arbetsplats. Tanken är att skapa en meningsfull sysselsättning, och ibland leder det även till anställning. Så blev det för Markus Törnfeldt. Han har autism och jobbar i dag på ett äldreboende. Catrin Ovebring, arbetskonsulent på Misa, har hjälpt honom på vägen.

Om man har svårt att hitta ett jobb eller inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning, vad finns det för alternativ då? Vi pratar med Jenny Svahn, kurator på ett habiliteringscenter för vuxna, som vägleder personer med funktionsnedsättning.

Klas Nelfelt föddes med hörselnedsättning.  I 20-årsåldern fick han reda på att han även skulle förlora synen. Hur hanterade han det? Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, berättar hur man kan förbereda sig inför en så omfattande förändring. Hon jobbar utifrån en modell som heter livsomställningsmodellen. Transkribering av programmet Ork och motivation till förändring 7. Så hanterar du stora livsförändringar.

Niclas Wennerlunds dotter föddes med en funktionsnedsättning som kräver personlig assistans dygnet runt. För honom tog det många år att nå acceptans och ta sig ur sorgen över att livet plötsligt vände. För Funka olika berättar han om vägen dit och hur han nu även motiverar andra genom löpargruppen ”Bara vanlig”, en grupp för personer med funktionsnedsättning.

Träning är viktigt för alla men ofta nödvändig för den som har en rörelsenedsättning. Men ibland  kan det vara motigt att få träningen gjord. Anna Dejler,sjukgymnast (fysioterapeut), vet hur man motiverar och peppar barn och ungdomar med rörelsenedsättning till träning.  

Vad gör det med en som förälder, när ens barn en dag slutar gå till skolan? En som vet är bloggaren som kallar sig Supermamsen. Hon är förälder till tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i perioder inte gått i skolan. Vi pratar om hur hon jobbat med sig själv och hur hon haft ork att hantera en så utmanande familjesituation.

I det här programmet får vi tips på hur man kan motivera barn och ungdomar med adhd till behandling. Går det att få en motvillig tonåring att ge det en chans? Vi pratar med en barn- och ungdomspsykiatrier, en psykolog och en 16-åring som har adhd.

Gäst i det här programmet är Sara Melin, mer känd som Lilla Speedos mamma, bloggaren som delar med sig av hur det är att vara förälder till barn med adhd. I dag fungerar livet bra för henne och barnen, men så har det inte alltid varit. Hur har hon hittat ork och kraft när det varit som tyngst? Och vilka förändringar har lett till att hon är där hon är i dag?

Det krävs motivation och vilja för att förändra ett beteende, men hur gör man om det saknas? Vi träffar Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut, som är expert på motiverande samtal, en metod som kan locka fram den inre drivkraften för förändring.

Ett barn med trotssyndrom, ODD (Oppositional Defiant Disorder), får ofta aggressiva utbrott, accepterar inte gränser och har svårt att följa regler. Det är viktigt att göra något åt, annars riskerar beteendet att bli värre. Vi träffar Linda Andersson, förälder till ett barn med adhd och trotssyndrom samt Maria Helander, psykolog med stor erfarenhet av att ge stöd till familjer. Vad krävs för att bryta mönstret av bråk och trots?

Trotssyndrom, eller ODD (Oppositional Defiant Disorder), är vanligt vid adhd. Ungefär hälften av de barn som har adhd får också diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det, och hur skiljer det sig från ”vanlig” trots? Vi pratar med Karin Brocki, professor i psykologi som har stor kunskap om beteendeproblem och adhd.

Hur är det att leva med sensorisk känslighet och vad kan man göra för att orka med vardagen? Vi träffar Hanna Danmo som har autism och Anna Sjölund som är beteendevetare och förälder till ett barn som är intryckskänslig.

Sensorisk känslighet, eller intrycksallergi som det ibland kallas, är vanligt vid autism. Men vad är egentligen intrycksallergi och hur kan det ta sig i uttryck? Vi pratar med Janina Neufeld som forskar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med fokus på annorlunda perception vid KIND på Karolinska institutet. 

Det kan vara kul att dejta men också krävande. Att förstå och tolka andra är inte lätt för någon, än mindre om du har autism. Nu finns det en dejtinghandbok för personer med autism. Vi pratar med författarna och psykologerna Sofia Asplund och Lisa Nordenstam samt Hanna Danmo från Autism Sverige, som testläst boken. Har de knäckt kärlekskoden?

Är det enklare att dejta eller att vara kompis med någon som också har intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller spelar det ingen roll? Och var träffar man kompisar? Hör Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, som båda har lindrig IF, berätta om sina tankar om relationer.

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda flyttade hemifrån för flera år sedan och Sharon bor idag i en servicelägenhet medan Mattias nyligen fått ett förstahandskontrakt. Hör dem berätta hur de får ihop vardagen med eget hushåll och ekonomi, samt vilket stöd som varit hjälpsamt. 

Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har gått i anpassad skola, så kallad särskola hela skolgången. Idag har de sysselsättning via en daglig verksamhet men vägen dit har inte varit smärtfri. Hör dem berätta om krossade yrkesdrömmar och nya möjligheter.