RadioScience fyller två år! Vi som gör podden, Lisa Beste och Natalie von der Lehr, blickar tillbaka på året som gått, och berättar vad vi vill göra framöver. Det har blivit 26 program under året. Om jämställdhet, Brexit och forskningspolitik i Almedalen. Om vargar, bakterier, vulkaner och mycket annat. Just nu klipper vi program om superkondensatorer och kärlek, och sedan vill vi göra program om immunterapi, modellorganismer och jordbruk. Grattis till oss själva på tvåårsdagen, 30...

Martin Blaser, professor of medicine and microbiology at New York University, has a theory about why humanity is getting fatter. He believes that some of our modern medical practices are to blame. The main culprit? Antibiotics – or rather, the way we have abused these antibacterial drugs over the last 70 years. Each one of us hosts a collection of good bacteria, known as the microbiome, that keep us healthy by training our immune system, helping us digest food and making essential vitamins...

Martin Blaser, professor i medicin och mikrobiologi vid New York University, har en teori om varför vi människor blir allt fetare. Han tror att det är delvis den moderna medicinens fel, med antibiotikan på första plats. Eller egentligen handlar det om att vi har överanvänt mediciner som antibiotika, vilket i sin tur påverkar tarmfloran. I och på våra kroppar finns nämligen många bakterier som är bra för oss, de hjälper till exempel till för att vi ska kunna smälta maten och tillgodogöra oss...

Den här berättelsen börjar i ett klassrum i Flogstaskolan i ”docentgettot” i Uppsala. Lärarinnan visar overhead-bilder och talar om skövlingen av regnskog i Latinamerika. Skövlingens utbredning anges i fotbollsplaner, och det faller på skolbarnen att rädda skogen genom att samla in pengar. I det här avsnittet av RadioScience blickar forskaren Jonas Josefsson tillbaka på 1980-talets miljöengagemang och ett möte på Naturvårdsverket under doktorandtiden. Han förklarar hur dessa händelser...

Maria Abrahamsson gör experiment för att vi ska kunna lagra solenergi som kemiska bindningar i bränsle. Hon designar molekyler som ska fånga upp fotonerna i solstrålarna. Som solenergiforskare vid Chalmers tekniska högskola vill Maria göra solceller som är mer effektiva än dagens, och i det här avsnittet av säsongens Vinterforskarna svarar hon på frågor om solenergi som folk brukar ställa. Kan solenergin bli konkurrenskraftig? Använder man inte en massa miljöfarliga material i...

De globala hållbahetsmålen är också Cecilia Repinskis och hennes medarbetares mål. Cecilia är forskare och operativ ledare för forskningsprogrammet Mistra Financial Systems, som handlar om hållbara finansiella system. Hon arbetar vid Handelshögskolan i Stockholm och i det här avsnittet berättar hon för oss om finanssektorns roll för en hållbar utveckling i samhället. I somras lanserade The Global Goals en video som hyllar girl power som en viktig drivkraft för förändring. Lyssna på Cecilias...

Steffi Burchardts berättelse om vägen till vulkanforskningen handlar om hur hon byggt sin vetenskapliga karriär och om skillnaden mellan att vara generalist och specialist som forskare. Utan att ha vetat om det har Steffi Burchardt valt att bli generalist och det var enligt henne också därför att hon blev tillfrågat att leda en vetenskaplig expedition. ”Nyfikenhet och frågvishet” är den röda tråden genom Steffis forskarkarriär som har tagit henne från Östtyskland till Sverige och vidare till...

A singing physicist on YouTube. That is a short description of Tim Blais, the person behind the project and YouTube-channel A Capella Science. Through song - and using his voice as the only instrument - he explains entropy, string theory and CRISPR, the molecular scissors we talked about in our previous episode. We talked to Tim Blais about how he combines physics and musics and why one should bother combining science and art. He also reveals that he would like to work on a...

En sjungande fysiker på youtube. Det är en kortfattad beskrivning av kanadensaren Tim Blais som ligger bakom projektet och YouTube-kanalen A Capella Science. Sjungandes, med sin egen röst som enda instrument, förklarar han bland annat entropi, strängteori och gensaxen CRISPR som vårt förra avsnitt handlade om. Vi har pratat med Tim Blais om hur han kombinerar musik och fysik och varför man ska kombinera vetenskap med konstnärliga ämnen. Han avslöjar också att han vill jobba med en...

Forskarna Jens Sundström och Veronika Nordal använder gensaxen Crispr/Cas9 till att göra mutationer i arvsanlag som de misstänker reglerar utvecklingen av ståndare när växten Arabidopsis blommar. De vill veta hur växternas blomning fungerar. RadioScience hälsade på för att få veta mer om den nya tekniken. Vad skiljer Crispr/Cas9 från tidigare verktyg för att klippa i arvsmassan? Vi fick följa med och titta på de crispiga växterna i odlingskammaren på Institutionen för växtbiologi vid...

Natalie von der Lehr och RadioScience praktikant Federica Santoro har kollat vad som skrivs i medierna om vargar i Tyskland och Italien. Lyssna på RadioScience lilla extraprogram om vargar.

Olika värderingar och olika syn på människans och djurens rättigheter gör att det finns en konflikt om vargar som inte löser sig. RadioScience har träffat Emil V. Nilsson i Naturpoddens studio och snackat om dessa rovdjur. Han undrar varför man jagar varg fast arten är rödlistad. På Grimsö forskningsstation forskar Camilla Wikenros och Håkan Sand om vargarnas liv. RadioScience åkte dit och fick bland annat veta att i vargdebatten försöker folk vinkla vargforskarnas resultat till att passa in...

Drugs that stop bacteria from talking might be new, powerful antibiotics – a much needed weapon in our never-ending struggle against bacterial infections. On the other hand, drugs that make bacteria chat more could boost the production of biofuels and other industrial goods that bacteria make for us. In 1990 a young Bonnie Bassler, mesmerized by glow-in-the-dark bacteria that could talk to their peers to coordinate light production, wondered whether other bacteria could talk too. The answer,...

Läkemedel som hindrar bakterierna från att prata med varandra kan bli en ny sorts kraftfull antibiotika - ett vapen som vi verkligen skulle behöva i vår eviga kamp mot bakterieinfektioner. Å andra sidan skulle vi också ha nytta av att kunna få bakterier att prata mer med varandra. Till exempel för att boosta produktionen av biobränslen och annat som bakterier kan tillverka åt oss. 1990 började en ung Bonnie Bassler, som var helt uppslukad av att självlysande bakterier kunde prata med sina...

I förra avsnittet träffade RadioScience Torill Kornfeldt för att prata om mammutar. Efter att ha pratat om hur man kan väcka mammutar, och andra utdöda djur, till liv igen och vad det skulle få för konsekvenser, blev vi lite oseriösa och vågade ställa frågorna som vi verkligen ville ha svar på. Om mammutbajs, kiss och virus. Det vill du inte missa!

  Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen? Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.  Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet...

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i...

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och...

Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna - de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid...

Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största - universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!

Han visste redan från början att forskningen skulle bli hans melodi. Som nybliven doktorand, på 70-talet, blev Bo Åkerström tilldelad ett litet protein från mänskligt urin. "Undersök proteinet med hjälp av så många metoder som möjligt. Men använd bara relevanta metoder, och sådana som du kan lära dig att utföra helt invändningsfritt, annars blir det omöjligt att tolka resultaten", sa handledaren. Så det gjorde han. Det visade sig så småningom att proteinet, alfa-1-mikroglobulin...

Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får...

David Sumpter has two passions: mathematics and football. When he decided to write a popular science book he discovered that football is a very mathematical sport, maybe the most mathematical of them all. From the triangles created by playing a one-two to the geometry of formations, from the dynamics of passing to the synchronisation of defences. The strategies adopted by managers both to beat the opposition and to get their teams to work together. Listen to David Sumpter when he explains...

David Sumpter har två passioner i livet: matematik och fotboll. När han skulle skriva en populärvetenskaplig bok upptäckte han att fotboll är en mycket matematisk sport, kanske den mest matematiska av dem alla. Från de trianglar som skapas genom väggspel till geometrin hos Barcelona, från fysiken bakom Zlatans cykelspark till hur man tjänar pengar på online betting. Lyssna på när David Sumpter berättar att Bayern Münchens försvar liknar lejoninnornas jakt, att den holländska totalfotbollen...

Hur gör Spindelmannen sina spindeltrådar? Vi vet inte riktigt men i det här avsnittet av vår serie Sommarforskarna får vi veta hur forskaren Anna Rising gör. Hon fick först åka på spindeljakt till Sydafrika, sedan analysera spindlarnas gener och efter det har hon tillbringat många timmar med att stirra spindlarna i baken. Lyssna och få reda på vilken nytta vi människor kan ha av spindeltråd, förutom att det blir färre flugor och myggor i stugan förstås.