Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst. I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi ringer också upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit boken Människan i provröret.

Kommer ni ihåg att det fanns en tid då det var ganska lätt att resa? En affärsresa över dagen, en långhelg i en stad i Europa, en semesterresa långt bort på sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och från jobbet - allt detta ändrades drastiskt när coronapandemin spred sig över världen och tog ett grepp om oss och våra liv. Innan coronapandemin hann vi prata med några forskare om hållbarhetsaspekten kring människors resande.

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att resurserna ”förbrukas”? I det här avsnittet i serien Över Gränserna, pratar vi om hållbarhet i arbetslivet. Det finns regler för hur arbetsplatser ska vara, men det är svårt att hitta instrument för att det som står i reglerna ska bli verklighet. Vi träffar tre forskare, Anneli Häyrén, Svend Erik Mathiassen och Susanna Toivanen, och diskuterar bland annat hur vi kan fylla begreppet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte b

Klimatet är kanske det första man tänker på när man hör ordet hållbarhet. I det här avsnittet har vi bjudit in en meteorolog, en etiker och en historiker för ett klimatsnack. Vi tittar både framåt och bakåt och pratar bland annat om att frågan om människans klimatpåverkan egentligen borde vara enkel att lösa, samtidigt som den är så oerhört svår och komplex. En enskild individ inte kan åstadkomma så mycket ensam, men att man ändå kan vara med och påverka så att det blir en positiv

What´s the science behind cocaine addiction or 3D printing in personalized medicine? In this episode we meet nine PhD students presenting five minutes stories about their research projects. We also discuss the importance of communicating chemistry science in a way that non chemists can understand. This episode is the result of a collaboration between RadioScience and the students and teachers at a workshop on popular science communication at Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

Hur snabbt kan man förvänta sig att en människa ska integreras i en ny kultur? Är en forskare som flyttat till Sverige ingen riktig invandrare? I det här avsnittet av Över Gränserna pratar vi om hållbarhet, tvärvetenskap, migration och integration med forskarna Christian Fernandez som är doktor i statsvetenskap och Sayaka Osanami Törngren som forskar om etniska relationer. Häng med till Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare.

I det här avsnittet i serien Över Gränserna träffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och det är mycket som står på spel. Forskare i hela världen jobbar på att hitta lösningar och här behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner.

RadioScience är tillbaka! Den här gången med en serie avsnitt som vi kallar Över Gränserna. I Över Gränserna provar vi någonting nytt, det blir en serie där forskare från olika discipliner samtalar om hållbarhetsaspekter kring olika samhällsutmaningar. Men vad betyder hållbarhet? Hur fyller vi begreppet med innehåll?  I det här avsnittet har vi bjudit in vårt redaktionsråd för att prata lite mer om den kommande serien.

När språkhistorikern Jenny Larsson läste Harry Potter med dottern Frida upptäckte hon att böckerna vimlar av urgamla mytologier och namn och trollformler på latin. Hon började hobbyforska och berättar nu mer om var orden, varelserna och myterna kommer ifrån. Lyssna på samtalet där magi blir till vetenskap med hjälp av en språkforskare och en Harry Potter-fantast.

What´s the science behind self driving cars, hospital entry architecture and faster computers? In this episode we meet eight PhD-students presenting short stories about their research projects at Chalmers University of Technology. We also talk to Dr. Raychelle Burks from St. Edwards University in Texas and Professor Lars Öhrström from Chalmers, about how they work to get science out to the society. Come along with RadioScience to a workshop on science communication.

Virus är en märklig livsform - eller är det ens liv? De innehåller den minsta möjliga informationen för sin egen överlevnad och behöver värdceller för att föröka sig. Men inte nog med att vi drabbas av förkylningar, influensor eller mer allvarliga sjukdomar som HIV och Ebola, virus har dessutom förmågan att snabbt förändra sig så pass mycket att de hela tiden ligger ett steg före. Det betyder bland annat att det är svårt att utveckla nya mediciner och vacciner mot virussjukdomar.

RadioScience fyller 3 år! Våra lyssnare har fått önska låtar och vi önskar oss presenter. Vi kanske får några också? I det här avsnittet pratar vi om året som har gått och vad som ska hända härnäst. Vi berättar om vår kommande serie Över Gränserna som vi hoppas att du kommer att gilla. 2017 fick vi en RadioScience-hund och två RadioScience-katter, och vi gjorde bland annat tre avsnitt om kärlek. Hipp hipp hurra!

Mjukvara och hårdvara i en enda spaghetti-arkitektur - så ser IT-säkerheten för många företag ut idag. Nu gäller det att reda ut detta virrvarr för att kartlägga sårbarheter och för att kunna förebygga cyberattacker. Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid Kungliga tekniska högskolan, berättar mer om sin forskning kring IT-säkerhet. 

Brukar du läsa kärleksromaner? Det gör forskaren och litteraturvetaren Carin Franzén vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för den språkliga och litterära förvandlingen inom kärlekslitteraturen och menar att även vår tids kärleksuttryck kan kopplas till återkommande teman i historien. Carin Franzén har speciellt studerat den höviska kärleken i litteraturen, det får vi höra om i det här avsnittet!

Det är mycket vi fortfarande inte vet om våra förfäder, men vi på RadioScience har just lärt oss lite mer. Vår praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som ägnat sig åt släktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okänd kusin. En släkting till oss, växter, svampar och alla andra organismer som har cellkärnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar på vilka vi är och varifrån vi kommer.

The winter holiday season is often spent with family. Well, in this episode of RadioScience, we will do just that. Our intern Margarita Bartish has talked to Thijs Ettema, an evolutionary biologist from Uppsala University who did some searching in our family tree to dig up (literally) a tiny cousin we didn’t know we had. A cousin not just to you and me but to your cat and your house plant and in fact to everything you see around you that moves or grows or just has a nucleus in its cells.

Vår praktikant i höst, Margarita Bartish, har rotat runt i sina hyllor på jakt efter skönlitterära verk som på ett eller annat sätt kan vara intressanta för forskare och andra som gillar vetenskap. Böckerna innehåller inspirerande personligheter, nyttiga navigationstips och de är spännande och underhållande. Margarita är doktorand vid Karolinska Institutet. Själv läser hon mycket, men inte alltid det som hennes handledare ordinerat. I det här avsnittet av RadioScience presenterar hon sig.

Vill man så kan man. Gäst i vår serie "Sommarforskarna" heter Sara Rosenquist och är till vardags studievägledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala Universitet. Hon berättar om det glada livet som student, det lite mer ångestladdade livet som doktorand, hennes tid som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och som gymnasielärare innan hon slutgiltigen hittade det hon själv beskriver som världens bästa jobb.

I det här avsnittet får du lära känna Anne Runehov, en internationellt uppskattad neurofilosof. Enligt Anne är den viktigaste uppgiften för en filosof att granska, att analysera och att lära ut kunskaper om filosofi. Hon berättar för oss om sin väg till forskningen och varför det blev just neurofilosofi. Hon undersöker relevansen av neurologisk forskning för att kunna förklara det mentala, och vi får veta hur en argumentationsanalys av en neuropsykologisk studie av religiösa upplevelser går

Inom högskolan bör akademiska ledare ta ansvar för förutsättningarna för lyckad forskning. Till exempel i form av mötesplatser och vetenskapliga och kollegiala samtal. Det tycker Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Han vill se en kultur där forskare gläds åt varandras framgångar. I det här avsnittet av RadioScience får du följa med till köksfönstret hos Hans, och lyssna på hans tankar om akademiskt ledarskap, evolution och herr och fru flugsnappare i holken

Så kallade tjejlopp kan fungera som ett andningshål från vardagen, ett tillfälle att umgås med väninnor och ha kul. Samtidigt står själva idrottsprestationen i fokus för många kvinnor – hur går det ihop och vad är utmaningen för framtidens tjejlopp? Lyssna på Annie Woube och Karin Lindelöf, etnologer och genusforskare vid centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Vi har två små sjöhästar i hjärnan, en innanför varje öra, som organiserar våra minnen och hjälper oss att hitta rätt väg tillbaka i lingonskogen, att komma ihåg hur det var hos farmor när vi var små, och att undvika att göra om ett och samma misstag i kärlek. De här delarna av hjärnan är förstås inga riktiga sjöhästar, men kallas hippocampus (sjöhäst på grekiska) för att de har formen av en sjöhäst. Åsa Nilsonne är psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska...

Emma Engdahl blev ombedd att skriva en liten text om kärlek. "Men Gud vad tråkigt", tänkte hon först, men blev övertalad, smickrad och tackade ja. I litteraturen upptäckte hon att det ändå fanns något som var intressant med kärlek - varje gång handlade det om både kärlek och depression, samtidigt. Studierna blev till en hel en bok, Depressiv kärlek - En social patologi, om sambandet mellan kärlekens och depressionens uttryck. Emma Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet....