Korsningar och urval, genetisk modifiering och genomredigering, dubbelhaploider och F1-hybrider, vad betyder dessa ord? Vi pratar om några av teknikerna inom växtförädlingen med doktoranden Jonas Skytte af Sätra, och forskarna Cecilia Gustafsson, Emelie Ivarson och Mariette Andersson. Vi hoppas att du får med dig en känsla av vad växtförädling handlar om, både när det gäller strategier för att välja ut plantor och molekylära metoder som används för att skapa variation och förbättra våra

Vad är rätt att göra när det kommer till djuravel? Vilka avelsmål är moraliskt försvarbara, och vilka tekniker är okej att använda för att nå målen? Forskare beskriver ofta genetisk modifiering och genomredigering som lovande tekniker för att förbättra egenskaperna hos våra lantbruksdjur. Men hur går teknikerna ihop med människans syn på djurens integritet och välfärd? I det här avsnittet pratar vi om etik och moral kring djuravel med Helena Röcklinsberg, lektor i djuretik vid Sverige

I början av 1990-talet var livsmedelsbranschen generellt optimistisk i synen på genteknik. Men miljöorganisationernas protester mot genetiskt modifierade organismer gjorde att många fick kalla fötter. Skulle konsumenterna vilja köpa de nya produkterna? Vi träffar Bo Ekstrand, som var forskare vid Institutet för livsmedel och bioteknik. Han berättar om hur livsmedelsföretagen reagerade när de genetiskt modifierade råvarorna knackade på dörren, och varför de tillslut valde att inte saluföra de

En vagn med sensorer åker på fältet och registrerar plantornas tillväxt, höjd, färg och andra karaktärsdrag. Forskaren Aakash Chawade hoppas att uppfinningen ska bli till stor hjälp i arbetet med att bedöma vilka växter man ska korsa för att få fram bra växtsorter för framtiden. Han samarbetar med Tina Henriksson, höstveteförädlare hos Lantmännen. I det här avsnittet berättar de om arbetet med att fastställa egenskaperna hos växter med hjälp av robotar och artificiell intelligens.

Genetiskt modifierade (GM) grödor är inte tillåtna i ekologisk odling, och i marknadsföring används ”GMO-fri” som försäljningsargument. Den samlade vetenskapen visar att teknikerna bakom GMO inte innebär några större risker än andra metoder i växtförädlingen. Syftet med många GM-växter är att skapa miljövinster. Trots det finns aktörer inom miljörörelsen som är motståndare till GMO. Följ med till vårt seminarium under Almedalsveckan, där vi diskuterar GMO och miljövän

Har konsumenter några starka åsikter om mat som är genetiskt modifierad? Vet kunderna vad genetisk modifiering är? Vad är det som formar konsumenters attityder? Vi pratar med Minna Hellman, hållbarhetsstrateg hos Konsumentföreningen Stockholm och Carl Johan Lagerkvist, professor i företagsekonomi vid SLU, i en liveinspelningen från Almedalsveckan. Vi får t ex veta hur forskarna gör för att ta reda på om konsumenter skulle vilja ha genmodifierade livsmedel, om den valmöjligheten fanns i svenska

Det finns genmodifierad lax i kanadensiska livsmedelsbutiker. Den har fått DNA från två andra fiskarter. DNA är långa spiralformade kedjor som består av miljontals baser av fyra slag, G, A, T och C. DNA finns i cellerna hos alla organismer och ordningen på baserna innehåller information om organismernas egenskaper. Men, hur annorlunda gener har olika arter egentligen? Vi pratar DNA hos bl. a. laxar och bananer med Fredrik Sundström (Uppsala universitet) och Niclas Gyllenstrand...

I EU finns bara en enda genetiskt modifierad (GM) gröda som lantbrukare får odla. Det är en typ av majs som står emot skadeinsekter. EU reglerar nya sorter av grödor olika beroende på vilken teknik förädlaren har använt. Forskare och andra menar att de här reglerna förhindrar utvecklingen av GM-sorter som är bra för miljö och hälsa. Vi pratar med Jens Weibull (Jordbruksverket), Marie Nyman (Gentekniknämnden) och Dennis Eriksson (Mistra Biotech) om hur lagstiftningen påverkar växtförädlin

Hönor med starka ben, grisar som inte drabbas av svinpest, plantor som inte tappar fröna innan skörd, och hälsosam olja. Det finns ett smart sätt för forskare att ta reda på vilka djur- och växtindivider som har de mest önskvärda egenskaperna - genom att undersöka deras arvsmassa. Vi ger oss in i genomikens värld, där forskarna letar efter vilken genetisk kod som hör ihop med vilka egenskaper, och vilka DNA-sekvenser som betyder mest för att vi ska få så friska och bra grödor och husdjur s

Stärkelse består av två sorters molekyler - amylos och amylopektin. Att få fram dem var för sig, med växtförädling, skulle vara bra för miljön och hälsan. Den ena har lågt GI och går att göra plast av. Den andra är mer stabil som förtjockningsmedel. Mariette Andersson forskar om potatisar som kan producera stärkelse med antingen bara amylos eller amylopektin. Roger Andersson analyserar amylos, och Mathias Samuelsson, på Lyckeby Starch, berättar varför han är intresserad av amylopektin.

Internationella genbanker är viktiga för att bevara mångfalden av djur och växer. Om inte genbanker fanns skulle arvsanlagen för egenskaperna hos lantsorter av grödor och lantraser av husdjur riskera att gå förlorade. Vi åker till Nordiskt genresurscenter och pratar med Ulrika Carlson-Nilsson och Pawel Chrominski. Och vi besöker världens största fröbank för vete och majs i Mexiko, och pratar med Denise Costich och Bibiana Espinosa.

Forskaren Fredrik Levander vill förbättra metoderna för att mäta vilka proteiner som finns i cellerna hos till exempel en tjur eller en potatis. Om vi ser generna som ett recept, så är proteinerna, som generna ger upphov till, ingredienserna som samspelar och avgör vilka egenskaper en organism får. Proteinerna fungerar som byggstenar, signalsystemskomponenter och enzymer som styr biokemiska processer. Proteinanalyserna ska fungera som ett komplement till DNA-analyser inom växtförädling och...

I en kruka i ett växthus i Umeå växter en planta som klarar av att ta upp extra mycket kväve. Växten har mer av små proteiner som plockar upp organiskt kväve, i form av aminosyror. Vad skulle en sådan växt kunna betyda för jordbruket? Effektivare miljövänligare odling? Eller bara ökad gödsling och överproduktion? I det här avsnittet träffar vi Henrik Svennerstam som forskar om växternas upptag av organiskt kväve, och professor Martin Weih som berättar om kväveeffektiva grödor ur ett ek

När filosofen Per Sandin pratar om ordet "naturligt" med sina studenter, verkar många tycka att begreppet betyder "fritt från mänsklig påverkan". Med den definitionen är växtförädling och djuravel 100 procent onaturliga företeelser. Samma sak gäller för jordbruk över huvud taget, skogsbruk, mediciner, ja hela vår civilisation. Är onaturligt samma sak som dåligt? Är det naturliga alltid att föredra? I det här avsnittet av podden Shaping our food dyker ner i en diskussion som pågått i 10

Det är vetenskapligt bevisat att den gör gott i magen – havren! Inom forskningen storsatsas det på denna gröda just nu. Vi pratar med Alf Ceplitis, havreförädlare hos Lantmännen, om avkastning, förädlingstekniker och nya havresorter. Vi träffar SLU-forskaren Elisabeth Jonas som utvecklar tekniker för att hitta havreplantor som står emot sjukdomen axfusarios, och vi pratar ännu mer havre, betaglukan och framtidens sorter med forskaren Olof Olsson från det nya forskningscentret ScanOat vid Lun

På ett fält i Skåne växer potatisplantor som står emot angrepp av bladmögel och brunröta. I vanliga fall besprutar lantbrukare sina potatisodlingar uppåt tio gånger per år för att skydda dem mot angrepp, men forskaren Erik Andreassons plantor på fältet i Borgeby är försedda med ett arvsanlag som ger motståndskraft mot algsvampen som orsakar de här angreppen. Eriks forskning handlar om att göra så att potatissorter, som är goda och har bra odlingsegenskaper, också blir motståndskraftiga

Vi spanar i framtidskikaren och ser chips friterade i olja från Norrland, och pratar domesticering av den vilda växten fältkrassing, Lepidium campestre, med forskarna Emelie Ivarson, Sten Stymne och Li-Hua Zhu på Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. Eftersom fossil olja inte bara har negativ miljöpåverkan, utan även är en ändlig resurs, vore det bra om vi kunde producera mer växtolja, både som livsmedel och till industrin. Det är där fältkrassingen kommer in i bilden.

Friska djur, fertilitet och en lagom hög produktion - det är några av målen inom djuravel. Vi vill ha husdjur som passar i olika klimat och miljöer, suggor som inte klämmer ihjäl sina kultingar, och till exempel kycklingar som är klimatsmarta genom att de ger mycket kött per den mängd foder de äter. I det här avsnittet av podden Shaping our food intervjuar vi professor Lotta Rydhmer om vad djuravel är och varför det behövs.

Varför behöver vi växtförädling? Det beror på vem man frågar. Växtförädling behövs för att förbättra växtsorterna som vi odlar så att de till exempel ska ge högre avkastning och bli mer miljövänliga. Produkterna från jordbruket ska gå att transportera, vara hållbara och de ska förstås vara goda och hälsosamma för oss att äta. I det här första avsnittet av podden Shaping our food pratar vi med Inger Åhman, om vad växtförädling är och vad det är bra för.